Miljöriskkommunikation av klimatförändringar : En studie av Katrineholms kommun

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie. Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete. Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar. Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation. De flesta tyckte att kommunens hemsida var välunderbyggd och fungerade mycket bra. Slutsatsen från litteraturstudie var att anpassning till klimatförändringen innebär krisberedskapsarbete, kräver ett långsiktigt perspektiv och utmanar traditionella värderingar och prioriteringar i lokal planering. Det visade sig att fokus måste hållas på det gemensamma problemet, samarbete genom öppen kommunikation, ohämmad tänkande och konstruktiv konfliktlösning. Studien visade också att i vissa fall avsaknaden av konsekvent politik och integration, brist på statligt stöd och styrning på regional och lokal nivå bromsade kommunernas klimatanpassningsarbete. Litteraturstudien visade att det behövs fler studier för att ta reda på vad som kommunerna behöver göra och vilka behov av stöd kommunerna har. Samt visade litteraturstudien behov att studera vidare hur olika bakgrundsfaktorer som t ex kön, ålder, anställning, kommunernas storlek påverkar individens uppfattning om risker med klimatförändringar. Det identifierades några förslag till förbättringar av klimatriskinformationen som t ex att försöka informera företagen genom tidningar, involvera invånare/företagen i olika aktiviteter i samband med t ex klimatriskinformationskampanjer, använda bibliotek för informationskampanjer, skicka personinriktad information till företagen, informera om vilka tjänster kommunen har att erbjuda eftersom att fortfarande ganska många som inte vet att det t ex finns energi- och klimatrådgivning, fortsätta att bygga upp hemsidan, använda appar till smartphones osv