Hantering av goodwillnedskrivning efter införandet av IAS 36 – En studie om strategier vid redovisningsfrihet.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde och medförde stora förändringar gällande värderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istället för tidigare rådande avskrivning. Eftersom det är svårt att fastställa värdet på goodwill då det inte finns någon likvid marknad för tillgången erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfärdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rättvisande bild av goodwillens underliggande värde. Mycket kritik har dock riktats mot denna redovisningsfrihet på grund av den ökade risken för manipulation och tidigare forskning har visat på en ökning av earnings management kopplat till goodwillnedskrivningar. Två tydliga strategier vid nedskrivning av goodwill kan därför identifieras; rättvisande bild och earnings management. Syfte: Syftet med denna studie är att studera strategier för hantering av redovisning när svenska företagsledningar erbjuds redovisningsfrihet. Detta görs genom att identifiera strategier vid nedskrivning av goodwill enligt IAS 36. Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i agent- och stewardshipteoriernas förklaringar till företagsledningars agerande. Slutsats: Vår studie finner bevis för att svenska företagsledningar använder friheten som standarden erbjuder i enlighet med båda strategier. Vi fann stöd för att friheten användes för att ge en rättvisande bild av företaget, vilket var IASB:s mål. Våra resultat visade dock även att earnings management förekommer vid nedskrivning av goodwill.