Effekter av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster

Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänktes från 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. Sänkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mål om en högre varaktig sysselsättning. De flesta utvärderingar på sänkt mervärdesskatt har fokuserat på effekter i konsumentpriser. De utvärderingar som genomförts pekar alla på att övervältringen i konsumentpris har varit relativt låg, varför mervärdesskattesänkningar sällan verkar komma konsumenten till godo. En sänkt mervärdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag på konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir träffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrätt över, varför en utvärdering på endast konsumentpris är allt för begränsad och riskerar att inte fullständigt fånga reformens effekter. Denna utvärdering utökas till att omfatta effekter på sysselsättning, omsättning, produktionskostnader och investeringar. Då den här typen av reform är svårutvärderad i sin natur, på grund av bristen på kontrafaktiska utfall, tar studien fasta på att det finns gränsregioner i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhålla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv. Utvärderingen använder gränsregionen Helsingborg- Helsingör där restauranger i Helsingör utgör en kontrollgrupp till restauranger i Helsingborg. Rapportens övergripande slutsats är att mervärdeskattesänkningen på restaurang- och cateringtjänster är en lyckad reform i sin ambition att påverka sysselsättningen positivt. De sysselsättningsökningar som observeras kommer dock vare sig från en ökad konsumtion eller från en arbetskraftförflyttning från hemmet till marknaden till följd av lägre konsumentpriser, utan från att det enskilda företaget identifierat ett behov av att anställa personal, som den sänkta mervärdesskatten har gett dem ekonomiskt utrymme att fylla