Förväntningsgapets dynamik

Title: The dynamics of the Audit expectation gap Introduction: The audit expectations gap is the difference that exists between what auditors and users of accounting information expects an independent auditor to do. Since the definition arose in 1974, much research has been done about the gap. What is relatively unexplored is how the gap changes over time within a country, and how it is affected by external events. This lack of knowledge has motivated this study. Problem: How has the audit expectation gap changed in Sweden, from the emergence of the definition until today? In which way have corporate scandals and legislative changes affected the gap? Purpose: The aim is to identify and create an understanding of how the audit expectation gap has changed in Sweden. Furthermore, we want to clarify how financial crises, corporate scandals and legislative changes have affected the gap, and if there is any connection between these three factors. The purpose of this paper is to contribute to the audit expectation gap literature and provide insight into how Swedish standards develop. Method: The study has been addressed from an abductive approach. The theoretical framework consists of previous research and theory about the audit expectation gap and the sociology of law. In the empirical analysis, a qualitative method was used, and material in the form of secondary data was collected. The starting point was FARs professional association magazine, Balans. This source was supplemented by including regulatory work, books and websites, which have been the basis for the analysis and conclusion. Conclusion: Our results indicate that the audit expectation gap is a dynamic concept in the areas of: definition, components, occurrence, contributing factors and reduction solutions. In addition, dynamics has been demonstrated related to the sociology of law and several important relationships have been clarified.Titel: Förväntningsgapets dynamik Inledning: Förväntningsgapet är skillnaden som finns mellan vad revisorer och användare av redovisningsinformation förväntar sig att en oberoende revisor ska göra. Sedan definitionen uppkom år 1974 har mycket forskning gjorts om förväntningsgap. Vad som är tämligen outforskat är hur gapet förändras över tid i ett land, och hur det påverkas av händelser i omvärlden. Denna kunskapslucka har motiverat denna studie. Problemformulering: Hur har förväntningsgapet förändrats i Sverige, från definitionens uppkomst fram till idag? På vilket sätt kan företagsskandaler och lagförändringar ha påverkat gapet? Syfte: Syftet är att identifiera och skapa förståelse för hur förväntningsgapet har förändrats i Sverige. Dessutom vill vi tydliggöra hur finanskriser, företagsskandaler och lagförändringar har påverkat gapet, samt om det finns något samband mellan dessa tre faktorer. Avsikten med uppsatsen är att bidra till förväntningsgapslitteraturen och att ge insikt i hur svenska normer utvecklas. Metod: Abduktion är den metod som använts i studien. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och teori kring förväntningsgapet och rättssociologi. I den empiriska analysen användes en kvalitativ metod där material i form av sekundärdata samlats in. Utgångspunkten var FARs branschorganisations tidning, Balans. Denna källa har kompletterats med bland annat lagarbeten, böcker och hemsidor, vilket har legat till grund för analys och slutsats. Slutsats: Vårt resultat anger att förväntningsgapet är ett dynamiskt begrepp inom områdena: definition, beståndsdelar, förekomst, bidragande orsaker och minskningsåtgärder. Dessutom har dynamik påvisats i relation till rättssociologin och flera viktiga samband har tydliggjorts