Skillnader i förväntningsgap mellan ägare i företag med och utan revisionsplikt

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt. Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte. Detta för att dels identifiera nya faktorer till förväntningsgap samt att identifiera om ett förväntningsgap förelåg. Resultat: Det finns överlag inga skillnader i förväntningsgap mellan ägare i företag med och utan revisionsplikt, förutom när det gäller vilka garantier en revisor kan ge, där ägare i företag med revisionsplikt hade ett mycket större förväntningsgap än ägare i företag utan revisionsplikt. Revisionspliktens avskaffande har dock inte motiverat ägare utan revisionsplikt att söka information om vilken tjänst de köper. De uppfattningar ägarna har skapat sig angående revisorns uppgifter och revisionen är baserade på ägarnas egna erfarenheter. Det finns heller inga signifikanta skillnader mellan förväntningsgap och kön, vilket behov företaget har av revisionen, ägarens utbildningsnivå etcetera