Anmälningsplikt och kontakt med socialtjänsten : Lärare berättar om sina upplevelser

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa. De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall. Relationen med föräldrar samt kollegiet inklusive rektor och elevvårdsteam har också en betydande roll i beslutsprocessen. Då det gäller informanternas beskrivning av och uppfattning om kontakten med socialtjänsten kan konstateras att informanterna ser socialsekreterarna som styrda av lagar och sekretess vilket kan uppfattas som negativt, informanterna saknar också återkoppling från socialtjänsten efter det att anmälan gjorts. Resultatet analyseras utifrån socialpsykologisk teori om sociala representationer samt Kari Killéns psykologiska perspektiv på professionella i mötet med barn som far illa