Ungdomars Arbetskraftsutbud : En simulering av en skatte- och bidragsreforms effekt på ungdomars arbetstimmar

I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tänkas påverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, där valet av antalet arbetstimmar begränsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hänsyn till icke-linjära skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas även hänsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten på ungdomarnas arbetstimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen använder modellen för att se reformers eventuella effekter på specifika grupper i samhället. Skattereformen innebär en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sänkning av socialbidraget. Syftet med reformerna är att öka inkomstdifferensen mellan att inte arbeta och att arbeta och därmed öka incitamenten till att vilja arbeta för ungdomar. För att kunna motivera en sådan reform, ska den inte försämra statens finanser, utan helst vara självfinansierad. Resultaten visar att en skatte- och bidragsreform av detta slag inte ökar ungdomarnas arbetstimmar signifikant. Däremot kommer användandet av socialbidrag minska med över 90 %, även om inte många ungdomar levde på socialbidrag innan reformen. För staten innebär en sådan här reform att både skatteinkomsterna minskar, p.g.a. grundavdragshöjningen och bidragsutgifterna minskar, till följd av mindre socialbidragsutbetalningar. Däremot, kommer inkomsterna att minska mer än utgifterna, så det blir svårt att berättiga reformen.With the purpose of examining how a tax- and social assistance reform would affect the labor supply for Swedish youth, a Discrete Choice utility function is utilized, where the choice of working hours is restricted to five different sets of working hours. This model takes nonlinear taxes and nonconvex budget constraints into consideration and in the utility maximization the youth has to keep the choice of accepting the social assistance in mind. The effect on youth working hours is simulated in a micro simulation model, FASIT, which contains databases on Swedish incomes, taxes- and subsidies systems and is mostly used by the Swedish Ministry of Finance in order to investigate policy reforms’ affect on different groups in society. The tax reform implies an increase of the basic deduction and the subsidy reform implies a decrease of the amount of social assistance. The purpose of the reforms is to increase the income gap between not working and working and thereby increase the incentives of being willing to work. To be able to justify a reform like this, it must not be too expensive for the government, but preferably it should be self-financed. The results show that the reforms will not increase the working hours of the youth significantly. But at the same time the reform decreases the need of social assistance with over 90 %, although not a large part of the youth supported themselves through social assistance before the reform. For the government the reform will result in a decrease in tax revenues and a decrease in the subsidy cost. The problem is that the revenues will decrease much more than the costs; therefore the reform is difficult to justify