Särskrivning : En studie som belyser elevtexter från år nio med fokus på betyg och förekomsten av särskrivning

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever. Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt. Undersökningen visar dessutom att högpresterande elever vanligtvis särskriver två sammansatta substantiv, medan lågpresterande elever även gör särskrivningar på ord som inleds med ett förstärkningsprefix. En slutsats som kan göras är att hypotesen kan verifieras. Vidare kan utläsas att pedagogen till viss del accepterar särskrivning i det svenska språket. Bedömningen av nationella prov bygger på övergripande färdigheter som bland annat läsförståelse och problemlösning, därför är det av stor betydelse att undervisningen pedagogen bedriver problematiserar stavning och grammatik. Har eleverna tagit till sig kunskapen i undervisningen kan pedagogen se ett en utveckling vid bedömning av nationella prov