Polisens möten med ungdomar : Förtroendeskapande inom myndighetsutövning

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet. I interaktionen med ungdomar hanteras detta genom att närpoliserna i stor utsträckning undertrycker de symboler och beteendemönster som associeras med Polisen då de upplevs som repressiva och auktoritära. Närpoliserna synliggör den personliga identiteten för att etablera kontakt och skapa förtroende. För utryckningspoliser är relationen med ungdomar mer opersonlig och sporadisk vilket även påverkar mötet mellan dem. Detta påverkar i sin tur även ungdomarnas förtroende för dem vilket de själva upplever som bristfälligt. Resultatet visar vidare att de, ur organisations- och subkulturen härrörande, värdenormer som formar polisernas yrkesidentitet har betydelse för interaktionen med ungdomar då de påverkar definitioner av mötessituationerna