Tanke och tolkning : En komparativ studie av gestaltningsprocessens inverkan på två pianisters interpretation.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder: Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna? Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna? Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika? Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk. De valda verken är två kompositioner av Rachmaninov, preludium i G-Dur op. 32:5 och preludium i g-moll op. 23:5. Resultatet av jämförelsen relateras till pianisternas tankar för att ge generella fingervisningar om vad de personligen uttrycker i vardera tolkning. Uppsatsens resultat är ett argument för att både övergripande och konkreta skillnader i tolkningarna går att koppla till pianisternas gestaltningsprocess och musikåskådning. Slutsatsen är att pianisterna i olika grad är aktivt medskapande till det musikaliska uttrycket i respektive framförande