Skillnader i löneförmåner mellan män och kvinnor

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella könsskillnader i löneförmåner på den svenska arbetsmarknaden. Detta görs utifrån två frågeställningar; (1) Finns det en könsskillnad i sannolikheten att ha förmåner, och hur ser den i så fall ut? (2) Kvarstår en eventuell könsskillnad vid kontroll för lön och faktorer som i tidigare forskning tillskrivits betydelse för könslönegapet på arbetsmarknaden?Datamaterialet som studien grundar sig på kommer från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 och analyseras med logistisk regressionsanalys. I analyserna ingår 2867 individer. Resultaten indikerar att det finns en könsskillnad på den svenska arbetsmarknaden avseende löneförmåner då kvinnor har en signifikant lägre sannolikhet att ha löneförmåner. Könsskillnaden består, men minskar i omfattning, vid kontroll för andra faktorer. Vidare visar resultaten att arbetsledande position, hög lön och anställning inom den privata sektorn har en positiv påverkan på sannolikheten att ha löneförmåner. Det föreligger även en signifikant negativ interaktion mellan variablerna kvinna och offentlig sektor. Fördelningen av löneförmåner tycks således följa samma mönster som för könslöneskillnader, där kvinnor, speciellt i den offentliga sektorn, tenderar att ha både lägre löner och färre förmåner