Om personliga egenskapers betydelse i en rekryteringssituation : En kvalitativ intervjustudie om rekryteringsprocesser och anställningsbarhet.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga. Det är svårt att komma ifrån att vissa fastställda grundkrav av kvalifikationer krävs, men de som går vidare i en rekryteringsprocess kan komma behöva göra personlighetstester och blir bedömda utifrån ”personlig lämplighet”. Personliga egenskaper som listas i platsannonser behöver inte betyda att det är just de egenskaperna som eftersöks, utan kan fungera som ett ”lockbete” för att attrahera människor att söka tjänsten. Vad de egenskaperna senare betyder i praktiken skiljer sig rekryterare emellan. Personliga egenskaper och personlighet är något som finns med i bedömningsprocessen, men det verkar inte finnas några generella personliga egenskaper som gör en person anställningsbar.