Religiositet bland utrikesfödda i Sverige

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet. Utöver dessa variabler påverkas utrikesfödda av villkoren i sitt ursprungsland och av själva migrationsprocessen. Datamaterialet till denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB) och analyseras med hjälp av multinomial logistisk regression. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan migrationsålder och religiositet, och för dem som migrerade i vuxen ålder även ett negativt samband mellan vistelsetid och religiositet, vilket kan tyda på en potentiell sekulariseringsprocess av utrikesfödda i Sverige. Bland utrikesfödda som har en religionstillhörighet har religionen inget samband med religiositet, och det finns ingenting som tyder på att utrikesfödda muslimer skulle vara mindre motståndskraftiga mot sekularisering. För fortsatta studier av sekularisering behövs paneldata