Kvinnligt ledarskap : Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv

Inom varje organisation så finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgångspunkt. Denna norm har föreställningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens läge har alltfler kvinnor fått chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfälliga då de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta ställs i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur använder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper. Individerna erhåller dessa via en socialiseringsprocess i samhället – en process som bör analyseras för att, genom individerna, få en förståelse för hur ledarskapsstrukturen i en organisation är uppbyggd. Jag har i denna uppsats försökt att få en inblick i och större förståelse av det kvinnliga ledarskapet på könsdominerade arbetsplatser. Genom kvalitativ ansats har denna studie undersökt om kvinnor, i sin ledarstil, gör skillnad på kvinnor respektive män vid bemötandet av medarbetarna. En analys har därefter genomförts för att se om detta i så fall är en medveten eller omedveten handling från chefernas sida. Jag har studerat hur kvinnliga enhetschefer ser på sitt ledarskap och hur de beskriver sina ledaregenskaper. Vidare har chefernas och medarbetarnas föreställningar och förväntningar analyserats. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i genusteorier, normperspektivet och det situationsanpassade ledarskapet. Dessa teser syftar till att belysa ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Ur mitt resultat kan utläsas att de flesta av respondenterna har upplevt stöd för det kvinnliga ledarskapet från arbetsledningen, men att vissa respondenter har känt att de som kvinnliga ledare måste kämpa för att få den respekt en ledare bör ha av sina medarbetare. Vidare kan det tydas att en differentiering mellan könen i stor utsträckning görs av respondenterna i deras ledarskap, men att de förefaller vara omedvetna om detta