Snedrekryteringen till högskolan : En studie av skillnader mellan regioner

Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll. Den sociala miljön i närområdet man växer upp i bidrar till att skapa de preferenser man sedan har med sig. Dessa påverkar vidare de olika val man gör senare i livet. Här antas kulturen i kommunen delvis vara grundad i den näringsstruktur som dominerar. I kommuner där en stor del av arbetena kräver en högskoleexamen torde den akademiska traditionen vara starkare än i kommuner där en stor andel arbetar med jordbruk, skogsbruk eller inom industrin. Den huvudsakliga frågeställningen som besvaras i uppsatsen är därför; - Finns det något samband mellan näringsstrukturen i kommunen och andelen elever som läser vidare? Datamaterialet består av regionaldata främst från Statistiska Centralbyråns databas. Det teoretiska resonemangets överensstämmelse med verkligheten undersöks främst med hjälp av en multipel regressionsanalys (OLS). Först kontrolleras näringsstrukturens eventuella samband med andelen elever som läser vidare och sedan inkluderas flera möjliga förklaringsfaktorer i analysen vartefter. Slutsatserna är att näringsstrukturen inte har någon direkt betydelse för valet att läsa vidare, möjligen en indirekt i och med att faktorer som har en direkt påverkan också själva antagligen påverkas av näringsstrukturen. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet är i egenskap av förstudie.