Anställningsotrygghet hos arbetare och tjänstemän  samt betydelsen av anställningsbarhet och anställningsform

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer. Resultaten visar att det inte föreligger någon skillnad i upplevd anställningsotrygghet varken vad gäller yrkesstatus eller yrkesgrupper. Däremot hade både anställningsbarhet och anställningsform inverkan på den upplevda otryggheten, i enlighet med tidigare forskning. Istället för yrkesstatus kanske anställningsotrygghet snarare kan skilja sig åt beroende på vilken bransch individen verkar i, något som bör undersökas närmare i framtida studier