Människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn : Hur förstås fenomenet i svenska domar?

Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd. Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats? Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år). Alla var flickor, de kom från 10 olika länder och en majoritet av dem har varit offer för grovt koppleri. Rekryteringen har skett på olika sätt men inte sällan exploateras flickorna av familj och bekanta. I flickornas sociala historia och bakgrund framkommer olika riskfaktorer som riskerar att försätta flickorna i situationer där de utnyttjas. I domarna beskrivs att majoriteten av flickorna mår psykiskt dåligt efteråt. Fynden visar också att tingsrätten genomgående gör en hög bedömning av flickornas trovärdighet. Flickorna bedöms vara utsatta på olika vis och just deras låga ålder är en avgörande faktor vid förståelsen av deras utsatthet. Slutdiskussion: Studien visar att människohandel är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vidare visar fynden att barn har en egen agens och initiativförmåga och att de ibland fattar beslut som försätter dem i riskfyllda situationer. Motiven till besluten kan förstås utifrån deras beskrivna sociala bakgrund och vad som ses som ”normalt” beteende i barns uppväxtmiljö kan ha påverkats av destruktiva hemsituationer. Det verkar som att flickorna i många fall inte kan förutsäga konsekvenserna av sina beslut. Nyckelord: Människohandel, barn, Sverige, rättsväsendet