Gränsöverskridande identiteter :  En kvalitativ studie om identitetsupplevelser hos unga vuxna kvinnor med migrationsbakgrund

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt. Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet