Professionella samtal

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead. För att få en så bred bild som möjligt av pedagogers olika uppfattningar om samtal så har vi valt att genomföra våra studier i en friskola och två kommunala skolor med olika förutsättningar. Det som skiljer de båda kommunala skolorna åt är att den ena är belägen i ett område där det övervägande bor höginkomsttagare, medan den andra skolan är belägen i ett område som är väldigt socialt belastat. Resultaten visar att samtliga pedagoger i studien känner sig trygga i sin professionalitet i olika samtalssituationer. Gemensamt för våra intervjupersoner var dock svårigheten att få föräldrar att acceptera och kunna samarbeta kring elevens eventuella problem. Samtliga pedagoger som vi intervjuade hade ett uttalat behov av att ventilera sina tankar efter ett samtal som de upplevt som svårt. Ytterligare stöd som pedagogerna nämnde var kontinuerlig handledning, samt stöd från arbetslag och ledning. The aim of this study is to analysis how different educationalists from different schools perceive their competence and professionalism when conversing with parents and pupils on subjects that can be considered to be difficult and sensitive. To help with our research we will interview six educationalists from three different schools within the Stockholm County. We will interview a head teacher, a special needs teacher, a counsellor and three teachers who teach primary years. We will also have a test run with a teacher. The research starts out from an interactive perspective and is built on theories from Vygotskij, Bronfenbrenner and Mead. To be able to have a broad picture we have used a private school and two public schools, both having different prerequisites. We want to understand how each of these professionals from these different locations and types of schools perceive their contact between the two pupils. The difference between the two public schools is that one is situated in a predominately high income area and the other in an area which is very socially charged. The private school is also situated in a predominately high income area. The results showed that the different educationalists in the research felt comfortable in their professionalism when dealing with different situations. Everyone we interviewed shared the same opinion that it was hard for the parents to be able to comprehend, accept and co-operate with them when being told that their children were having difficulties. The people we interviewed also expressed the need to be able to vent thoughts and feelings after meetings which have been particularly arduous. They also felt that continual guidance from their superiors and the support they receive from their colleagues to be very important