Har ni koll på våra pengar? : Internrevision i svenska storbanker

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR. Därför framstår granskningen av internkontroll som en av Internrevisionens främsta uppgifter. Här har Koden skärpt ansvaret för internkontroll vilket medför att företagsledningen ska intyga att den är god, vilket underlättas med hjälp av en väl fungerande internrevision. Medvetenheten om vikten av en god internkontroll hos bankerna är stor och de har samma mål med sin internrevision även om de formuleras olika. Internrevisionens huvuduppgift är att granska internkontroll och att uppfylla styrelsens mål. Sambandet mellan internrevision och internkontroll är med andra ord starkt. Finansinspektionen däremot granskar inte internrevision eller internkontroll, utan om de följer rådande regler och ER ska som oberoende part tillvarata intressenternas intressen. För bankerna fyller dock inte Finansinspektionens allmänna råd någon större funktion då de precis som The Institute of Internal Auditors standarder och Svensk kod för bolagsstyrning bygger på ett COSO-tänkande. Uppsatsens slutsatser är att bankernas internrevision har stora likheter och är komplex. Svensk kod för bolagsstyrning har inte påverkat bankernas internrevision i någon större utsträckning, inte heller Finansinspektionens allmänna råd påverkar internrevisionens arbete i någon större utsträckning. Finansinspektionen uppfyller dock en viktig roll som tillsynsmyndighet, och tillsammans med externrevisionen är det de som kan ge intressenter och konsumenter en utomstående oberoende granskning samt kvalitetssäkring. Externrevisionen drar nytta av internrevisionens arbete, men internrevisionens anpassar sig inte direkt till externrevisionen varför ändå internrevisionen kan ses som oberoende. Nyceklord: Internrevision, internkontroll, Svensk kod för bolagsstyrning, COSO, extern-revision och Finansinspektione