Effektiva försvarsmakter? : Internationell benchmarkingstudie av försvarsmakter i länder med och utan värnplikt och med internationella insatser i fokus

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jämföra Sveriges försvar mot ett urval av andra länders försvarsmakter, nämligen EU- och NATO-länderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende på kostnadseffektivitet och fokus på output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i västvärldens försvarsmakter under senare år. Vidare genomförs en kvantitativ jämförelse mellan värnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att länder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: värnpliktsbemanning av stående styrkor, värnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna särskiljs genom kvantitativa data, dels andelen värnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken på reserverna i relation till de aktiva styrkorna. Två olika outputmått har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-länderna också storleken på de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser. Då dessa mått gäller personalvolym har studien fokus på effektivitet i försvarsmakternas personalintensiva delar, markstridskrafterna. Som inputmått har ländernas försvarsutgifter utnyttjats i den form de rapporteras till FN. Den del av försvarsutgifterna som avser markstridskrafter har tagits fram ur dessa data för att matcha input- och outputmåtten mot varandra. Genom att dividera de två outputmåtten med inputmåttet har mått på effektiviteten fåtts fram, uttryckt som soldater per MUSD, endera soldater i insats eller utlovade soldater. Eftersom val av input- och outputmått har krävt en del överväganden och efterforskning av data, har studien också haft ett metodutvecklande syfte. Benchmarkingstudien visar att Sverige tycks ligga relativt lågt i effektivitet med studerade outputmått, både faktisk personalvolym i internationella insatser och styrkebidrag som utlovats till EU. Däremot kan inga systematiska skillnader mellan de fyra personalförsörjningssystemen säkerställas. Variationerna inom de fyra kategorierna av personalförsörjningssystem är betydligt större än skillnaden mellan medelvärdena för respektive kategori. Vissa tänkbara felkällor i studien kan dock ha missgynnat de professionella styrkorna relativt övriga personalförsörjningssystem. Uppsatsen redovisar också bakgrundsmaterial kring värnpliktens och andra personalförsörjningssystems historiska utveckling i Sverige och i utlandet, samt olika sätt att utvärdera effekt och effektivitet i försvarssammanhang