Återanpassning och stigmatisering

Detta är en svensk studie med semistrukturerade intervjuer om hur fyra tidigare kriminella män upplever återanpassning till samhället efter att ha avtjänat ett fängelsestraff. Detta arbete jämför Mathis Kennington studie av hur brottslingar ta med sig ett inlärt beteende från fängelsemiljön i samhället. Howard Beckers teori och Erwing Goffmans koncept av stigma och intryck fördjupar bilden av de problem som uppstår. Statistik visar att 40 % av frisläppta intagna återfaller inom tre år, vilket både medför mänskligt lidande och stora ekonomiska kostnader för samhället. På uppdrag av den svenska regeringen, undersökte Riksrevisionen därför fängelseserviceinsatser och arbetsmetoder när det gäller före detta intagnas återintegrering till samhället, som påvisade stora brister när det gäller samarbetet mellan de olika institutioner som ansvarar för återanpassningen. Denna studie visar likheter med Kenningtons intervjudeltagares erfarenheter. Vägen mot återanpassning till samhället är svårt för f.d. intagna att hantera själva när de bär med sig ett stigma. Det krävs ett bättre samarbete mellan berörda aktörer och viljan för återanpassning måste finnas från de f.d. intagna