Tiga är silver, tala är guld : Whistleblowing ur ett svenskt perspektiv. En kvalitativ studie om lärares rädsla att framföra kritik

Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman. Resultaten analyseras huvudsakligen utifrån Alvessons teori om organisationskultur, Hirschmans teori om sorti, protest och lojalitet, samt Goffmans teori om stigmatisering. Resultatet visar att lärare känner stor rädsla för att framföra kritik riktad mot arbetsplatsen då det ofta leder till repressalier i form av lägre lön, sämre arbetsförhållanden eller kyligt bemötande. Intervjupersonerna uppvisar en positiv inställning till en svensk whistleblowing-lagstiftning. Samtidigt ställer de sig skeptiska till att en lag skulle resultera i att fler lärare vågar ta steget att “blåsa i visslan”. Andra faktorer, såsom organisationskultur och normer upplevs väga tyngre när det gäller lärares benägenhet att framföra kritik på arbetsplatsen