Premiepensionen : Hur ser privatpersoner på risk?

Det svenska pensionssystemet är uppbyggt av tre delar: ett eventuellt eget pensionssparande, en tjänstepension samt den allmänna pensionen som i sin tur består av en inkomstpensionsdel samt en premiepensionsdel. Varje individ kan själv bestämma över sin premiepension och det finns cirka 800 fonder att välja mellan. Fondrisk innebär hur mycket värdet på fonder varierar över tid. En fondportfölj bör vara uppbyggd av en blandning mellan räntefonder och aktiefonder för att hitta en bra balans. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur riskpreferenserna hos privatpersoner ser ut gällande placeringen av premiepensionen. Kön, ålder och utbildning var variabler som användes för att undersöka hur risknivån ser ut. En deduktiv ansats tillämpades eftersom en kvantitativ studie gjordes med statistik från Pensionsmyndigheten. Datan vi fick från Pensionsmyndigheten var insamlad inför deras årliga rapport Pensionsspararna och Pensionärerna 2011. Den data som behandlades handlade bara om de som hade gjort ett aktivt val. De teorier vi har använt oss av för att uppfylla vårt syfte har varit portföljteori, overconfidence, den rationella individen samt teorin om att män tar större risker än kvinnor. Vi har även valt att studera fyra tidigare forskningar för att kunna jämföra vår studie med deras. Vi valde dessutom att definiera premiepensionen, AP7 Såfa samt risk inom premiepensionen. Resultatet från studien blev att män tar en aning större risker än kvinnor, men skillnaderna var inte speciellt stora. De lägsta och högsta uppmätta värdena var samma för kvinnor och män och även medianvärdet var nästan samma. Räknat på medelvärdet så kunde vi dock upptäcka en del skillnader. Åldergruppen 36-45 år hade högst risknivå gällande ålder och de med eftergymnasial utbildning hade högst risknivå gällande utbildning. Vi kunde se ett signifikant samband från regressionsanalysen vid alla de undersökta variablerna.