Förväntningsgapet : mellan revisorer och mindre aktiebolag

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrän 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades många företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begränsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer än det insatta kapitalet. I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mål som investerare eller aktieägare. För att se till att företagsledningens information till ägarna var korrekt infördes krav på att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingår inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebär att denne ska utföra kontroller. Revisorn är en oberoende part som ska granska redovisningen och årsrapporten, men långt ifrån alla vet vad det innebär. En del tror att det innebär att revisorn kan garantera att informationen är helt korrekt och att inga brott har begåtts av företaget eller dess ledning, det är i dessa fall som ett förväntningsgap uppstår. Det vill säga att förväntningsgapet uppstår när företagen har orimliga förväntningar eller krav på revisorn och dess arbete. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva förväntningsgapet mellan vad de mindre företagen förväntar sig att revisorerna ska göra och vad revisorerna får utföra enligt regelverken. Metod: I den här studie används det en kvantitativa metoden för att genomföra en enkätundersökning. Dock har det även förekommit sekundärdata i form av artiklar och böcker. Slutsatser: Data som samlades in och bearbetades visade liknande resultat som forskarna har konstaterat i sina undersökningar. Det vill säga att ett förväntningsgap existerar mellan företagen och revisorerna samt att detta går att studera. Efter att studerat resultaten och genomfört min analys anser jag att förväntningsgapet uppstår på grund av okunskap, komplexa regler, och till viss del på grund av brist av intresse från de mindre aktiebolagen