Uppsatsinformanters tillgänglighet : Betydelsen av sociala nätverk betingade av mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte. Under fasen av kontaktknytandet har jag dessutom försökt varsebli de faktorer som kan ha bidragit till beslutet för eller mot ett möte med mig. Observationerna har jag bearbetat så att de är förenliga med person-uppgiftslagen och offentlighetsprincipen. Denna studie knyter an till en aktuell kvantitativ studie av Statistiska centralbyrån som bland annat berör sociala nätverks betydelser. SCB:s studie kommer fram till att en stor andel högutbildade utrikes födda bedömer att avsaknad av kontakter är det största hindret för att få ett arbete som överensstämmer med deras utbildning. Som utgångspunkt för den här studien fungerar Gunnar Törnqvists teoretiska resonemang kring det mänskliga, begränsade räckhållet, format av ens erfarenheter och bakgrund, och den på grund av teletekniken nästan oändliga tekniska räckvidden, vilka utsätter samhället för territoriella spänningar med splittrande och integrerande krafter. En egen projicering ner på det individuella planet fungerar som ansats för hur enstaka personer påverkas av spänningsfältet vid knytandet av kontakter längs olika vägar. Närmare bestämt avhandlas uppsats-informanternas tillgänglighet kännetecknad av studerandenas kontaktväg hemifrån genom det medietekniska nätet eller från det offentliga rummet till domänen med informanten, som den studerande inom ramen för sina studier söker bland främmande personer såsom förenings-medlemmar eller i tjänst befintliga privat eller offentligt anställda utan kontakt till öppna personkretsar, såsom kunder, i dagens svenska kulturrum. Det undersökta materialet är de observerade personer som i tidigare studier fungerade som potentiella källor. Dessa är personer på en förskola, medlemmar i vänortsföreningar och många olika anställda på myndigheter och statliga verk i Storstockholm. Undersökningen och analysen tyder på att positiva associationer med den kontakt-sökandes bakgrund, direkt kontakt mellan fyra ögon eller redan befintlig tillgång till ett socialt nät är avgörande gynnsamma faktorer, medan negativa faktorer är e-post, som man lätt kan låta bli att svara på, och telefonen, där samtalen lätt kan avslutas av den tillfrågade. I båda fallen är kommunikationen också begränsad till antingen talat eller skrivet språk. Dessutom har det visat sig att en reception inte är någon garanti för någon mottagning. Det har dragits följande slutsatser: Mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd i det territoriella spänningsfältet är avgörande drivkrafter bakom tillkomsten av kontakter inför vetenskapliga intervjun. Till-gängligheten påverkas av kontaktpersonens positiva associationer till skribentens kulturella bakgrund. Referenspersoner och anslutning till samma sociala nätverk är underlättande. Tekniska hjälpmedel förbättrar inte nödvändigtvis den tekniska räckvidden och informantens tillgänglighet. Användandet styrs av de involverades mänskliga räckhållen och leder inte alltid till en räckviddsökning. I synnerhet receptioners funktion är dubbeltydig och liknar ibland snarare telefonväxlar än mottagningar