Valet av kapitalstruktur : En lönsam finansieringsstrategi för svenska börsföretag?

Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde. Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen. MM menade att företag genom att öka sina skulder kan öka sitt företagsvärde samt att de kunde visa ett positivt samband mellan skuldsättning och förväntad avkastning under förutsättningar för en perfekt marknad. Dessa antaganden är accepterade i teorin men frågan är hur detta fungerar i verkligheten och om det fungerar som en finansieringsstrategi? Detta valde vi att undersöka utifrån två problemfrågor: 1. Finns det ett samband mellan skuldsättning och lönsamhet i verkligheten? 2. Finns det ett samband mellan skuldsättning och ett företags värde i verkligheten? För att kunna se ett samband valde vi olika nyckeltal som fick representera dessa variabler. För skuldsättning valdes skuldsättningsgrad och för lönsamhet valdes räntabilitet på totalt kapital och för företagsvärde valdes P/BV-talet. Sambandet prövades på svenska börsföretag som är noterade på A-listan mest omsatta och O-listan attract40. Detta för att vi ansåg att dessa företag troligtvis hanterat problematiken kring valet av kapitalstruktur vilket kom att utgöra ett bra underlag för vår undersökning. Investmentföretag och banker valdes bort då de av naturliga skäl generellt har en högre skuldsättningsgrad än andra storföretag. De relevanta nyckeltalen beräknades utifrån årsredovisningar samt hämtades från tidskriften Veckans Affärer och användes sedan för att pröva sambandet genom statistiska metoder. De slutsatser som vi kunde dra av undersökningen var att det inte fanns några samband mellan valet av skuldsättningsgrad och lönsamhet eller skuldsättningsgrad och företagsvärde. Dock visades ett väldigt svagt samband mellan skuldsättning och företagsvärde för företag på A-listan. Det var den grupp där företagen var mest likartade och hade mest gemensamt med varandra. Därför kan det för framtida forskning vara intressant att titta på en mer homogen grupp och se om andra faktorer kan ha en påverkan på ett eventuellt samband