Implementation of IAS 40 : A study of the effects of the IAS-standard on unlisted real estate groups

Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24. Detta kan få stora effekter i företagens koncernredovisningar och påverka hur olika intressenter värderar koncernen. Syfte: Studiens syfte är att belysa de effekter en implementering av IAS/IFRS-reglerna för med sig vid värdering av förvaltningsfastigheter i mindre svenska onoterade fastighetskoncerner. Hänsyn ska även tas till de effekter en förändrad redovisning har för revisorer, banker och investerare. Avgränsning: Noterade företag kommer inte att behandlas, då det skulle strida mot studiens syfte. Vidare kommer ej internationella företag redogöras för. Företag som inte är fastighetsbolag kommer heller ej att behandlas. Metod:Metoden som används är kvalitativ och studien kommer i första hand baseras på primärdata där sådan är möjlig. Studiens ansats är induktiv, då slutsatser kommer att dras från empirin. Teoretisk referensram: Studiens referensram är baserad på värderingsteorier samt svenska och internationella redovisningsregler, som behandlar förvaltningsfastigheter och materiella anläggningstillgångar. Slutsats: EU:s grundtanke med ett harmoniserat regelverket är god, men leder till oönskade effekter. Studien kommer fram till att ett byte från det svenska regelverket till det internationella skulle innebära en ökad arbetsmängd för företagen och därmed öka kostnaderna. Det blir inte alltid enklare att jämföra företag som värderar enligt verkligt värde, då värderingarna är subjektiva och inte alltid speglar det sanna värdet. IAS 40 erbjuder även andra möjligheter att redovisa, som till exempel anskaffningsvärde. Företagen kommer därför genom att den föregående metoden finns kvar troligtvis ej redovisa till verkligt värde. Därmed faller argumentet att detta regelverk skulle öka jämförbarheten.