Redovisningens användare och änvändning : Externredovisning ur ett småföretagsperspektiv

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna. För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur. Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området. För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag. I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen. Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största.In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used. All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory. To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information. Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic. To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector. With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information. On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones