Integration i två riktningar : En retrospektiv studie om balkanflyktingar från Bosnien och deras integrering i det svenska samhället

Denna uppsats undersöker hur integrationen har upplevts samt fungerat i det svenska samhället utifrån bosnier som flytt från balkankriget på 90-talet. Vi har använt oss av grundad teori där en central aspekt är att ha ett öppet förhållningssätt och därför har vi inledningsvis inte haft någon fast frågeställning utan den har modifierats i de tre olika faserna. För att besvara frågeställningen har vi genomfört 10 intervjuer med balkanflyktingar. Resultatet i vår studie visar att alla medverkande respondenter uppfyller UNHCR:s integrationskrav men att det finns faktorer som drar ut samt främjar integrationen i det svenska samhället. Faktorer som kan dra ut på integrationen är Brister i mottagandet hos myndigheterna, Bemötande som begränsar individens handlingsutrymme, Ovisshet samt Förändrade framtidsvisioner. Medan Initiativförmågans betydelse i förhållande till klientifiering, Språkkunskaper, Sociala kontakter, Vikten av meningsfull sysselsättning och försörjning samt Bemötande som möjliggörande kan påskynda integrationen i det svenska samhället. För att öka förståelsen för resultatet har vi använt oss av Bourdieus kapitalteori samt Elias & Scotsons etablerade och outsiders. Tidigare forskning har tematiserats enligt följande: sysselsättning, socialisering och välmående samt samhällsstruktur i förhållande till integration. Vår studie kompletterar den tidigare forskningen med ett brett perspektiv samt att den egna initiativförmågan och bemötande som möjliggörande är faktorer som inte förekommit tidigare, alltså faktorer som omfattar hela samhället när det gäller en främjande integration.