Ilmastonmuutoksen vaikutuksia Suomen huoltovarmuudelle

Huoltovarmuuden keskiössä ovat yhteiskunnalle vakavat häiriötilanteet ja poikkeusolot, joihin yhteiskunta pyrkii varautumaan ja niissä toimimaan. Ajankohtaisia esimerkkejä ovat COVID-pandemia sekä meneillään oleva energiakriisi, joiden osalta myös Suomen huoltovarmuus on ollut vahvasti esillä. Myös sääilmiöt voivat aiheuttaa häiriötilanteita: Suomessa näitä ovat esimerkiksi myrskyt, rajuilmat, tulvat ja kuivuus, jotka voivat ainakin periaatteessa lamaannuttaa yhteiskuntaa. Sääilmiöiden vaikutuksiin varautuminen on mahdollista, mutta asiaa hankaloittaa meneillään oleva ilmaston nopea muuttuminen. Vaikutuksia aiheuttavista sääilmiöistä osa on nopeita ja rajuja (esim. voimakas rajuilma) ja osa puolestaan muodostuu hitaammin (esim. pitkät hellejaksot), ja ilmastonmuutos vaikuttaa ilmiöihin eri tavoin. Tässä työssä perehdyttiin siihen, millaisia arvioituja vaikutuksia ilmastonmuutoksella on Suomen huoltovarmuuteen. Lähtökohtana oli Huoltovarmuuskeskuksen kanssa järjestettyjen työpajojen sekä asiantuntijahaastattelujen avulla saada käsitys siitä, mitkä sääilmiöt ja säätilanteet ovat huoltovarmuuden kannalta keskeisiä ja mitkä huoltovarmuuden toimialat ovat haavoittuvimmat. Haastatteluiden ohella työssä käytiin läpi menneitä merkittäviä säätilanteita, joilla tiedetään olleen merkittäviä yhteiskunnallisia vaikutuksia. Myös viimeaikaisesta kirjallisuudesta poimittiin tietoa mm. eri toimialojen haavoittuvuuksista sekä sopeutumiskyvystä. Koottuun tietoon yhdistettiin arviot ilmastonmuutoksen vaikutuksista tunnistettuihin ilmiöihin, jolloin saatiin ensikäsitys siitä, miten ilmastonmuutos vaikuttaa Suomen huoltovarmuuteen. Tulosten pohjalta voidaan todeta, että ilmastonmuutoksen vaikutukset huoltovarmuuteen ovat varsin monisyisiä, johtuen etenkin sääilmiöiden laajasta kirjosta ja erilaisista vaikutusmekanismeista. Lisäksi asiaa hankaloittaa se, ettei ole olemassa selvää rajanvetoa siitä, mikä itse asiassa on huoltovarmuuskriittinen sääilmiö ja mikä ei. Voivatko esimerkiksi yleistyvien helteiden johdosta kasvavat haittavaikutukset terveydenhuollolle saavuttaa jossain vaiheessa vakavan yhteiskunnallisen häiriötilanteen, jos asiaan ei varauduta riittävästi etukäteen? Toinen keskeinen tulos on, että huoltovarmuuden kannalta ilmastonmuutoksen suorat vaikutukset ovat Suomessa hyvin pieniä verrattuna muualle maailmaan. Vaikka Suomessakin ilmasto on jo muuttunut huomattavasti ja muuttuu tulevaisuudessa edelleen, suurimmat huoltovarmuusvaikutukset näyttävät heijastuvan muualta: pahimpana tilanteena Huoltovarmuuskeskuksen asiantuntijat pitävät ruoan, veden ja elintilan puutetta maailmalla, jonka vaikutukset heijastuisivat myös Suomeen. Tätä huomiota tukevat myös Suomen ilmastonmuutosarviot. Toimialoista haavoittuvimmiksi koetaan elintarvike- ja energiahuolto sekä logistiikka. Työssä keskityttiin pääasiassa ilmastonmuutoksen suoriin vaikutuksiin eli ilmastonmuutoksen vaikutuksiin sääilmiöiden esiintymiseen. Työssä sivutaan kuitenkin myös epäsuoria eli muualta maailmalta heijastuvia vaikutuksia ja siirtymävaikutuksia, jotka johtuvat ilmastonmuutoksen hillintätoimista, etenkin nopeasta energiamurroksesta.I centrum för försörjningsberedskapen i samhället står beredskap för allvarliga störningar och exceptionella förhållanden, som samhället försöker förbereda sig för och agera i dem. Aktuella exempel är COVID-pandemin och den pågående energikrisen, där Finlands försörjningsberedskap också har lyfts fram. Även väderfenomen kan orsaka störningar: i Finland handlar det till exempel om stormar, hårda åskväder, översvämningar och torka, som åtminstone i princip kan förlama samhället. Det är möjligt att förbereda sig mot effekter av väderfenomen, men saken kompliceras av de pågående snabba klimatförändringarna. Vissa av väderfenomenen som orsakar effekter är snabba och våldsamma (t.ex. hård åska) medan en del utvecklas långsammare (t.ex. långa värmeböljor), och klimatförändringen påverkar fenomenen på olika sätt. Detta arbete fördjupade sig i att uppskatta effekterna av klimatförändringen på Finlands försörjningsberedskap. Utgångspunkten var att få en förståelse för vilka väderfenomen och vädersituationer som är centrala för försörjningsberedskapen och vilka sektorer inom försörjningsberedskapen som är mest utsatta, genom arbetsseminarium och expertintervjuer som anordnas tillsammans med Försörjningsberedskapscentralen. Utöver intervjuerna omfattade arbetet genomgång av tidigare signifikanta vädersituationer som man vet har haft betydande effekter i samhället. Information hämtades också från nyare litteratur, t.ex. om olika branschers sårbarhet och anpassningsförmåga. Klimatförändringens uppskattade effekter på de identifierade fenomenen kombinerades med den insamlade informationen, vilket resulterade i en första uppfattning om hur klimatförändringarna påverkar Finlands försörjningsberedskap. Baserat på resultaten kan man dra slutsatsen att klimatförändringens effekter på försörjningsberedskap är ganska komplexa, särskilt på grund av det breda spektrumet av väderfenomen och olika påverkningsmekanismer. Dessutom kompliceras saken av att det inte finns någon tydlig avgränsning av vad som egentligen är och inte är ett väderfenomen som är kritiskt för försörjningsberedskap. Kan till exempelvis de ökande negativa effekterna på hälso- och sjukvården på grund av de allt vanliga värmeförhållandena någon gång orsaka en allvarlig social störningssituation, om ärendet inte är tillräckligt förberett i förväg? Ett annat betydelsefullt resultat är att de direkta effekterna av klimatförändringen i fråga om försörjningsberedskap är mycket små i Finland jämfört med i resten av världen. Även om klimatet i Finland redan har förändrats avsevärt och kommer att fortsätta förändras i framtiden, tycks de största effekterna av försörjningsberedskapen återspeglas på annat håll: experterna på Försörjningsberedskapscentralen anser att den värsta situationen är brist på mat, vatten och livsrum i världen, vars effekter även skulle återspeglas i Finland. Bland industrierna upplevs livsmedel och energiförsörjning och logistik som de mest utsatta. Arbetet fokuserade främst på klimatförändringens direkta effekter, det vill säga klimatförändringens effekter på förekomsten av väderfenomen. Arbetet berör dock även indirekta effekter, det vill säga effekter som reflekteras från resten av världen och övergångseffekter som är ett resultat av åtgärder för att minska klimatförändringen, särskilt från den snabba energiomställningen.Serious disruptions and exceptional circumstances for society, that the society tries to prepare for and act in them are at the center of security of supply. Current examples are the COVID pandemic and the ongoing energy crisis for which Finland's security of supply has also been strongly highlighted. Disturbances can also be caused by weather phenomena: in Finland, such examples are windstorms, severe thunderstorms, floods, and droughts, which can, at least in principle, paralyze the society. It is possible to prepare for the impacts of weather phenomena, but the ongoing rapid climate change makes it more complicated. Some of the weather phenomena that cause impacts are fast and violent (e.g. intense thunderstorms) and some occur more slowly (e.g. long heat waves), and climate change affects the phenomena in different ways. In this work, the estimated impacts of climate change on Finland's security of supply were investigated. The starting point was to gain an understanding of which weather phenomena and weather situations are central to security of supply and which sectors of security of supply are the most vulnerable. The work constituted of workshops and expert interviews organized with the National Emergency Supply Agency. In addition to the interviews, the work covered past significant weather situations in Finland that are known to have had significant societal impacts. Information was also extracted from recent literature, especially regarding the vulnerabilities and adaptability of different sectors in Finland. Estimates of the climate change impacts on the identified phenomena were combined with the collected information, resulting in a first understanding of how climate change affects Finland's security of supply. Based on the results, it can be concluded that the impacts of climate change on security of supply are quite complex, especially due to the wide spectrum of weather phenomena and their different impact mechanisms. In addition, the matter becomes more complicated by the fact that there is no clear distinction of what weather phenomenon actually is critical to security of supply and what is not. For example, could the increasing adverse impacts on health care due to the increasingly common heat conditions reach a serious societal disturbance situation at some point, if it is not sufficiently prepared in advance? Another key result is that in terms of security of supply, the direct effects of climate change are very small in Finland compared to many other countries. Although the climate in Finland has already changed considerably and will continue to change in the future, the biggest impacts to security of supply seem to be reflected from elsewhere: the experts of the National Emergency Supply Agency consider the worst situation to be a lack of food, water and habitable living environment in the world, which would also be reflected to Finland. Among the sectors, food/water and energy supply and logistics are perceived as the most vulnerable. The work mainly focused on the direct effects of climate change, i.e. the effects of climate change on the occurrence of various weather phenomena. However, the work also considers to some extent indirect effects, i.e. those reflected from other parts of the world, and transitional effects that result from climate change mitigation measures, especially from the rapid energy transition