Nedläggning av byskolor i Svenskfinland

Sedan 1990-talet har antalet grundskolor minskat i Finland och speciellt byskolor har lagts ner på glesbygden. Orsakerna bakom nedläggning har varit desamma i årtionden, nämligen ekonomiska och det fortsättningsvis sjunkande elevantalet. Denna globala befolkningsutveckling gör att speciellt välfärdsstaterna måste utveckla sin verksamhet så att den åldrande befolkningen ska få den service som de behöver. Samtidigt kommer social- och hälsovårdsreformen att göra bildningssektorn till kommunernas största sektor då social- och hälsovården övergår till landskapen. Detta ställer krav på kommunerna att optimera och utreda skolnätets kostnadseffektivitet och funktion. Syftet med avhandlingen är att granska hur kommunen och kommuninvånare argumenterar för och emot nedläggningen av byskolor i 13 tvåspråkiga kommuner i Finland. Teoretiska referensramen fokuserar på olika perspektiv kring byskolor; det ekonomiska perspektivet, socio-kulturella perspektivet, förvaltningsperspektivet, pedagogiska perspektivet och byskolan som en del av landsbygdens livskraftighet. Resultatet i studien visar att kommunen har logiska argument baserade på kalkyleringar på inbesparingar, prognoser om elevantalets utveckling och servicenätutredningar. Kommuninvånarna har socio-kulturella argument som förknippas med byskolans betydelsefulla roll i byasamhället. Slutsatsen i avhandlingen är att kommunens och kommuninvånarnas argument inte alltid möts i skolfrågorna och en ”vi” och ”dem” formulering blir allt starkare. Det kan bidra till att skolfrågan förblir en värdefråga för kommuninvånarna. Förslag på fortsatt forskning är studier som granskar det ekonomiska utfallet efter nedläggning av skolor