En hållbar modell för praktiknära forskning?

K-ULF, ”Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning”, är KTHs del i den nationella försöksverksamheten ULF, eller ULF-avtal (”Utbildning, Lärande, Forskning”), som en del av Uppsala-noden. K-ULF-projektet startade våren 2020. Projektets organisation bygger på mötesplatser för lärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare, där de tillsammans kan arbeta på lika villkor. Mötesplatserna som finns inom K-ULF är: Vetenskapens Hus (VH), en strategisk styrgrupp och en didaktisk arbetsgrupp. Dessa mötesplatser utgör grunden för ett systematiskt utvecklingsarbete för lärarprofessionen (Olsson & Brunner Cederlund, 2021). I linje med det nationella målet med ULF är K-ULFs syfte att ”utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning ge-nom att tydligare forskningsintegrera utbildningen och verksamhetsförlagd utbildning, och att studenters examensarbete (självständiga arbete) kan länkas till praktiknära forskning och skolutveckling utifrån veten-skaplig grund” (Institutionen för lärande, KTH, 2022). Benämningen ”Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning” antyder också att man tar sig an skolans s.k. kompensatoriska uppdrag, nämligen att skapa förutsättningar för att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven. K-ULFs verksamhet har sedan 2020 växt och drivs nu av KTH i samarbete med Vetenskapens Hus och fem kommuner (huvudmän): Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Nynäshamns kommun och Värmdö kommun. Denna rapport är en utvärdering av K-ULF projektets första fas (juni 2020–2022). Utvärderingen fokuserar K-ULF-projektets samverkans-modell utifrån deltagarnas perspektiv: huvudmän, rektorer, lärare, lärarstudenter, universitetslärare och forskare. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur K-ULF har bidragit till att uppnå målen för ULFs försöksverksamhet, från deltagarnas perspektiv. I rapporten fokuseras: hur K-ULF bidrar till att uppnå målen för ULFs försöksverk-samhet – den hållbara samverkansmodellen – från deltagarnas perspektiv, den praktiknära forskningen inom K-ULF, K-ULFs uppskattade impact på lärare och elever på deltagande skolor, rekommendationer om prioriteringar i nästa fas. För att få reda på deltagarnas perspektiv ombads samtliga deltagare i projektet att besvara en kvalitativ enkät. Enkäten var uppdelad i tre om-råden som rör K-ULF-projektet: syfte, organisation och innehåll. Totalt 25 deltagare besvarade enkäten och svar erhölls från samtliga grupper eller roller inom projektet, med en jämn fördelning mellan dem. Resultatet visar att K-ULF-projektets organisation upplevs som mycket positiv av deltagarna och här nämns ord som funktionell och genomtänkt och att organisationen ger stora möjligheter till kunskapsutbyte. De re-gelbundna mötena i den didaktiska arbetsgruppen och i den strategiska styrgruppen utgör viktiga delar i organisationen. Dessa regelbundna mö-ten ger projektet kontinuitet i form av samarbete vilket utgör en god för-utsättning för att hålla fokus och styrfart i projektet. Idén om att skapa mötesplatser verkar således fylla sin funktion. Samarbetet upplevs väl-fungerande med ett stort engagemang och kontakten mellan organisationens olika delar fungerar mycket bra. Kommunikationen mellan deltagarna upplevs som positiv och man upplever att man får stöd, hjälp och feedback från olika arbetsgrupper. Kollegialt stöd lyfts fram som särskilt värdefullt och då framför allt om man är kollegor och har samma roll i projektet. Vidare känns innehållet intressant och innehållet sprids även vidare till andra lärare och huvudmän som inte deltar i projektet. Ibland kan det som kommuniceras upplevas som svårt att förstå och det nämns i detta sammanhang som ett ”forskarspråk”. Samtidigt uttrycks att ”forskarspråket” utgör en viktig del i kunskapsutvecklingen. En svårighet i organisationen är en brist på engagemang från skolledningen som det upplevs av en del deltagare. Här nämns två förklaringar: 1) rektorer som slutar och 2) att K-ULF behöver få en tydligare plats i huvudmännens organisation, vilket verkar vara lättare hos mindre huvudmän och en större utmaning hos större huvudmän. Ytterligare en aspekt som lyfts bland deltagarna handlar om att det förefaller finnas otydligheter avseende uppdrag, roll och arbetsfördelning; här önskas en diskussion om forskares roll i projekten och vad man förväntas bidra med. När det gäller den praktiknära forskningen så upplever deltagarna att K-ULF har utgått från lärarnas frågeställningar men att betydelsen av forskningen ofta är mer personlig. Flera av skollärarna vittnar om kon-kreta men fortfarande ganska personliga implikationer som att komma ”ur gamla hjulspår” och få ”nya idéer”. Å andra sidan finns också ett par kritiska synpunkter som just berörde att inte allas röster blev hörda. Här ifrågasätts huruvida enskilda lärares önskemål verkligen kan sägas spegla större frågeställningar som berör fler. I detta sammanhang ifrågasätts också om examensarbeten kan sägas vara forskning. Även om examensarbeten kanske inte formellt kan anses vara ”akademisk” forskning, så har i alla fall många av de lärare som deltagit i studien uttryckt att examensarbetena har bidragit med att: kunna förstå och se undervisningen i nytt ljus, få tankar om hur de kan utveckla undervisningen, kunna eller i alla fall velat diskutera dessa tankar vidare (McIntyre, 2005). Resultaten pekar alltså på att examensarbetena kan vara ett fruktbart sätt att utföra praktiknära forskning i lärares vardagliga miljö, förutsatt att de får inflytande över arbetenas problemställningar. Problemet ver-kar snarare ha varit att inte alla delar av skolorganisationen (ännu) tagit del av möjligheten att inom K-ULF delta i praktiknära forskning. När det gäller impact och rekommendationer baseras de på resultat från vår enkätundersökning samt den ganska omfattande dokumentation som finns om K-ULF genom tidigare ULF-utvärderingar, forskningsrap-porter och konferenspaper. I korthet visar resultatet att deltagarna som besvarat enkäten önskar behålla strukturen och en långsiktig satsning med stabil finansiering och ett långsiktigt förhållningssätt även för den forskning som är knuten till projektet. K-ULFs impact har varit stark inom KTH och på huvudmannanivå i kommunerna och projektet har integrerats väl i KTHs lärarutbildning och ämnesdidaktiska forskning. Ge-nom styrgruppen och arbetsgruppen har också huvudmännens utbildningschefer och lärare involverats på ett tydligt sätt. Det finns också utvecklingsmöjligheter, och denna sammanfattning fokuserar på två sådana. Den första handlar om att skapa förutsättningar för ett större engagemang och en bättre förankring hos huvudmän och rektorer. I detta sammanhang nämns även att det behövs någon form av strategi för att informera och involvera deltagare som kommer in i en senare fas i projektet för att på så vis förankra och skapa goda förutsättningar. Den andra utvecklingsmöjligheten handlar om examensarbetenas utformning där det finns önskemål om mer delaktighet när det gäller hur skolornas ledning kan involveras i att identifiera kunskapsbehov som är relaterade till skolornas systematiska kvalitets- och utvecklings-arbete. Här lyfts en utmaning i att föra samman forskningsfokus som överensstämmer med skolornas kvalitets- och utvecklingsarbete med lärarnas behov och forskarnas intressen. Vidare behöver förutsättningarna för att locka studenter att skriva examensarbeten inom teknikämnet och naturvetenskapliga ämnen ses över då det fram till idag endast skrivits inom ämnesområdet matematik. Det finns flera delar i organisationen som fungerar mycket väl och som deltagarna önskar ha kvar i nästa fas. Deltagarna önskar behålla: strukturen och en långsiktig satsning på samverkansmodellen med stabil finansiering, det verksamhetsnära perspektivet med det praktiknära samarbetet, de regelbundna mötena och att dessa även fortsättningsvis ska präglas av jämbördigt deltagande, ett fortsatt samarbete med lärarutbildning där K-ULF fortsätter utgöra en del av VFU-kurserna och examensarbeten, att skolorna även fortsättningsvis ges möjlighet till ett fortsatt samarbete och att den täta kontakten mellan KTH och VFU-skolor behålls. Sammanfattningsvis är de flesta deltagare väldigt positiva till K-ULF som helhet. Deltagarnas inställning är i stort att K-ULF-projektet har ut-gått från skollärarnas dagliga behov i sina klassrum, och att de ingående projekt som initierats är grundade i verkliga behov och därför är praktiknära