NÄRTRANS : hastighetsgränser och näringslivets nya transportflöden

Trafikverket har under ett antal år arbetat med metoder för att studera konsekvenser av förändrade hastighetsgränser i vägnätet. I tidigare arbeten har fokus framför allt varit på effekter för person­resor, såsom arbetspendling och tillgång till olika former av service. Mindre fokus har lagts på näringslivets transporter då de aktuella hastighetsjusteringarna till stor del inte bedömts ha samma påverkan på fordon med totalvikt som överstiger 3,5 ton. Samtidigt har under 2000-talet näringslivets transporter genomgått betydande förändringar. I en traditionell uppdelning av fordonsflottan antogs näringslivet använda medeltunga och tunga last­bilar medan hushåll och organisationer använde personbilar. Med en tung lastbil menas fordon som har en totalvikt som överstiger 3,5 ton. Dessa får köra högst 90 km/timmen på motorväg eller motor­­trafikled och 80 km/timmen på annan väg eller om lastbilen har släp. Baserat på dessa regler har konsekvenserna för näringslivet av sänkta hastighetsgränser ned till 80 km/h bedömts som små. Idag har ”en tredje kategori” av lätta lastbilar, budbilar, pickuper, service­bilar mm, med en vikt under 3,5 ton, vuxit fram, fordon som i allt större omfattning används av närings­livet och som därmed följer trafikföreskrifter, t.ex. hastighetsgränser, för personbilar. Denna kategori av fordon är bland annat vanliga hos företag och verksamheter inom t.ex. distribution, mindre bygg- och under­hålls­verksamhet, fastighets­skötsel, offentlig service, omsorg, hälsovård och handel. Syftet med denna rapport är att undersöka hur den växande ”tredje kategorin” av närings­livets fordon kan identifieras och urskiljas i statistiken samt hur dessa fordon hanteras i Trafikverkets nuvarande modellsystem. I rapporten undersöks och ges förslag på fortsatt metod­utveckling för att analysera vilka effekter trafiksäkerhets­höjande hastighets­sänkningar kan medföra för olika delar av näringslivet i en region