Hur kan allmänhetenengageras digitalt? : Syntesrapport

Syftet med undersökningen var att sammanställa en översikt av kunskapen om digitalaverktyg för dialog mellan allmänhet och myndigheter och organisationer. Studien fokuseradepå verktyg inom vatten- och miljöförvaltning samt ”smarta” städer. Geografisktavgränsades studien till Europa och Storbritannien eftersom lagar och samhällsorganisationär jämförbara med svenska förhållanden. De inledande sökningarna i publikationsdatabaser av olika typ genererade ettmaterial som visade på hög aktivitet inom forskning om och utveckling av digitala verktygför att engagera allmänheten. I forskningslitteraturen gick det att urskilja sju olikakategorier verktyg. Dock användes de verktyg som presenterats i forskningslitteratureni mycket liten utsträckning efter det rapporterade projektet. Information från projektdatabaser visade att digitala plattformar med flera olikafunktioner och verktyg spelar en stor roll för användningen av digitala verktyg för dialogmed allmänheten. Närstudiet av materialet visade att myndigheters och organisationersanvändning av digitala verktyg görs via it-konsulter som kan arbeta ideellt men oftasthar formen av privata, vinstdrivande företag. Dessa konsulter tillhandhåller it-plattformarmed en mängd olika verktyg som prenumerationstjänster till myndigheter och organisationer.Samtal med personer vars arbete omfattar engagemang av allmänheten visadeatt verktygens effektivitet avgörs av den sociala och organisatoriska omgivningen.Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare ochkommunicera med beslutsfattare, digitala verktyg som underlättar detta tillhandahållsav it-konsulter som specialiserar sig på system som gör det möjligt att ladda upp, hanteraoch visualisera insamlade data. Plattformar specialiserade på kollektiv planering genomsimulering kräver omfattande samarbete mellan it-experter och användare för att möjliggörarealistiska simuleringar av existerande geografiska områden. Denna typ av verktygär ovanliga och oftast universitetsbaserade. Den mest utbredda användning av digitalaverktyg för dialog med allmänheten fann vi i svenska kommuner vars översiktsplaneringsammanföll med Covid-19 pandemin. I många fall användes enbart ett minimum av deverktyg som kommunernas it-leverantörer kunde erbjuda men några kommuner gicklängre. I detta sammanhang framgick det tydligt att de digitala verktygens tekniskaprestanda är underordnad förändringar i arbetssätt när det gäller att nå ett bra resultat. Vår rekommendation till myndigheter eller organisationer som vill introduceradigitala verktyg för dialog med allmänheten är att börja med att klargöra hur de förnärvarande engagerar allmänheten och reflektera över vad som behöver förändras,inklusive etablerade arbetssätt, för att därefter anlita lämplig teknisk expertis. Dettaskulle kunna gynnas av tillgång till samhällsvetenskaplig forskning om vilka organisationsförändringarsom behövs och hur de kan genomföras