Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning : En litteraturstudie

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar är utvecklade för att hjälpa människor överleva med en miljö som syftar till effektivitet, sterilitet och säkerhet. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning kommer med många utmaningar för sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar med kvalitativ ansats som sökts i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att vårdmiljön upplevdes vara en utmaning. Otillräcklig kunskap och utbildning om vård i livets slutskede samt kommunikationssvårigheter och konflikter med läkare ledde till osäkerhet inför arbetet. Vissa sjuksköterskor upplevde sig sakna inflytande i vårdens utformning, något som försvårade deras arbete. Ett gemensamt mål var strävan efter att ge patienten en god och värdig död och närstående beskrevs vara en viktig del av processen. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter inverkade på hur de hanterade arbetets utmaningar. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning upplevdes som emotionellt påfrestande och bestod av flera utmaningar, men beskrevs som ett meningsfullt arbete. Sjuksköterskorna önskade utbildning, kunskap och riktlinjer för att bättre kunna genomföra omvårdnaden. När kommunikation inom teamet och sjuksköterskans medverkan i vården inte fungerade upplevde sjuksköterskor att patient och närstående drabbades. Det område sjuksköterskan önskade mest stöd i att hantera var närstående. Att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning påverkade och omformade efter tid och arbetslivserfarenhet sjuksköterskans syn på döden, som något att acceptera och leva med snarare än undvika och rädslas över.Background: Intensive care units' environments are designed to sustain life aiming toward efficiency, sterility and safety. End-of-life care in an intensive care unit comes with challenges for nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end-of-life in an intensive care unit. Method: A descriptive literature study based on 14 qualitative studies retrieved through the database PubMed. Main result: The care environment was seen as a challenge. Insufficient knowledge, a lack of experience, difficulties communicating and conflicts within the team lead to uncertainty in delivering end-of-life care. Nurses’ experienced a lack of influence in planning the patients care, making the task difficult. A common goal was to provide a good and dignified death for their patients where family was seen as important to the care. The result showed that nurses’ experiences affected how they handled the perceived challenges. Conclusion: End-of-life care for patients in an intensive care unit was described as emotionally stressful, included numerous challenges but was seen as a meaningful task. Nurses’ asked for education, knowledge and guidelines to improve the care. When communication within the team failed, nurses felt that the patient and their relatives were negatively affected. The area nurses wanted most support in was how to care for the family. To care for patients at the end of life in an intensive care unit affected the nurses view on death over time, from fearing the unspeakable to death as a natural part of life