Finansiering av omställning till klimatneutralt betongbyggande

Enligt Betonginitiativets färdplan ska det finnas klimatneutral betong på den svenska marknaden från och med år 2030 och ambitionen är att all betong som används i Sverige år 2045 ska vara klimatneutral. Betongens klimatpåverkan kommer till stor del från processrelaterade utsläpp från cementproduktionen, som i Sverige domineras av en aktör. Det finns i dag klimatförbättrad betong på marknaden som minskar koldioxidutsläppen med hjälp av alternativa bindemedel. För att nå klimatneutral betong som baseras på cement krävs däremot stora investeringar i klimatminskande åtgärder i cementproduktionen. Denna rapport är en del av arbetet inom UDI-projektet BETCRETE 2.0 (VINNOVA) i vilken RISE tillsammans med Chalmers och IVL har undersökt vilka hinder och möjligheter som finns för att säkra de nödvändiga investeringar som behövs för att uppnå cement- och betongindustrins färdplanernas mål om klimatneutral betong. Syfte med arbetet har varit att identifiera möjligheter och utmaningar för cement- och betongindustrin att finansiera omställningen till klimatneutralitet, samt att facilitera dialog mellan aktörer inom industrin för att öka förståelsen för industrins behov och utmaning att uppnå bred finansieringssamverkan Finansiering för klimatneutral cement och betong är i huvudsak kopplat till behovet av finansiering av koldioxidavskiljning från cementtillverkningen där den avskilda koldioxiden lagras (CCS) eller i vissa fall kan användas i långlivade produkter (CCU). För cement i Sverige handlar det i dagsläget om möjligheten att investera i CCS vid Cementas fabrik i Slite på Gotland (”Slite CCS”), en investering som beräknas uppgå till 10 miljarder kronor, samt en ökning av driftskostnaderna till nästan det dubbla. Våra resultat och rekommendationer De viktigaste hindren för att kunna uppnå färdplanernas mål som har identifierats i denna studie är: • Osäkerheter kring förutsättningarna att förverkliga planerna på CCS vid cementfabriken i Slite, kopplat till miljötillstånd, elinfrastruktur, val av CCS-teknik, och lagringsmöjligheter för koldioxid. • Osäkerhet om det kommer finnas avsättning för betydligt dyrare klimatneutral cement Dessa hinder bedöms vara de viktigaste att hantera då de bidrar till att öka risken för finansiärer av investering i klimatneutral cement. Vi föreslår att hindren hanteras genom att 1) minska osäkerheten kopplade till utfall av miljötillståndsprocesser, 2) stärka efterfrågan för klimatneutral cement, 3) dela på finansieringsrisken mellan flera aktörer, och 4) förbereda en långsiktig färdplan som främjar cirkularitet. Mer specifikt ger vi följande förslag för att minska de finansieringsrelaterade hinder som finns för att nå målen om klimatneutral betong