Hundar i människans tjänst

Människan insåg tidigt att vargen, och så småningom hunden, var en bra partner tack vare sitt utomordentliga luktsinne och sin förmåga att samarbeta. Det utnyttjades i jakt och krig och numera inom det moderna försvaret och rättsväsendet. Hundarna används bland annat till att detektera biologiska substanser och minor, spåra upp brottsmisstänkta och försvunna personer samt i avskräckande syfte. Andelen hundar som föds upp och diskvalificeras från arbete inom polis eller militär är dock hög vilket visar på svårigheten att ta fram lämpliga individer. Förutsättningarna för att få behovet av social kontakt, rörelse och jaktrelaterade beteenden tillgodosedda varierar mellan länder. Generellt kan sägas att hundar som spenderar mycket tid med och bor hos sin förare har det bättre. Även hur hundarna tränas har stor betydelse för deras välfärd. Med belöningsbaserade metoder, som numera är vanligt, främjas en positiv sinnesstämning, en ökad motivation och trygghet i relationen till föraren. Det arbete hundarna utför kan dock vara både fysiskt och psykiskt ansträngande och vissa uppgifter innebär en stor risk för skada, trauma och död. I uppsatsen appliceras två etiska teorier, djurrättighetsetik och utilitarism, vilka diskuteras i relation till hur hundarna hålls, tränas och används med mera, i ett försök att avgöra huruvida användandet av hundar inom polis och militär kan vara rättfärdigat. Den slutsats som drogs med utgångspunkt i djurrättighetsetiken är att det enbart går att rättfärdiga användandet av hundar under förutsättning att de, utöver att de hålls, sköts och tränas på ett lämpligt sätt, inte föds upp för syftet och inte behöver utföra högriskarbeten. Utilitarismen kan även rättfärdiga aveln, förutsatt att den effektiviseras, samt högriskarbetena om åtgärder vidtas för att skydda hundarna från att ta skada.Humans realized early on that the wolf, then later the dog, became a practical partner, due to its extraordinary sense of smell and ability to cooperate; skills being highly advantageous in hunting and war. Dogs’ natural skills are currently utilised in modern defence and judiciary organizations. The dogs are used for detecting biological substances as well as mines and bombs, they track down criminal suspects, assist in finding missing people and are also used as a security deterrent. The proportion of dogs that are raised and disqualified is however large; this speaks for the difficulty in breeding and training suitable individuals for work related needs. The conditions and inherent aspects required for social contact, movement and hunting-related behaviours to be fulfilled varies between countries. In general dogs that get to spend a lot of time with and live with their handler lead better quality lives. How dogs are trained and kept is also of significant importance for their welfare. With reward-based methods, which are commonplace, where a positive state of mind is promoted, resulting in an increased motivation and security in the relationship with the handler. Dog assisted work can on the other hand be both physically and mentally straining, where some tasks involve a notable risk of injury, trauma and death to the dogs in duty. In this thesis two ethical theories, animal rights ethics and utilitarianism, shall be applied and discussed, in relation to how dogs are being kept, trained, used and so on, in an attempt to determine whether the use of dogs in police and military can be justified. According to the ethics of animal rights, the use of dogs can only be justified provided that, in addition to being kept, cared for, and trained in an appropriate manner, they are not being bred for this purpose and should not perform high-risk work. Utilitarianism, on the other hand, can justify breeding dogs, provided it is made more efficient, as well as high-risk work, if measures are taken to protect the dogs from harm