The feature film's impact on upper secondary school students' historical film literacy : A qualitative study of the use if history in the fictional film 300

The purpose of this study is to explore how upper secondary school students relate to popularhistorical stories conveyed via Hollywood films, if they can identify and relate critically to the use of history used in feature films and how it affects their history film literacy. That students gain an understanding that history is used and in what ways it can be used is a fundamental factor within the subject of history. Previous studies show that many students have difficulty distinguishing between what is historical fact and what is fiction.To explore this, a qualitative study was carried out using observations and the participants’ writtentexts. The theoretical starting points are based on Klas-Göran Karlsson’s typology of use of history, Louise Rosenblatt’s efferent and aesthetic reading and Maria Deldéns historical film literacy. Kenneth Nordgren’s model of historical use was also included in the analysis of the results. The results show that the students were able to identify different uses of history in the feature film 300 with the help of Karlsson’s typology. However, it appeared somewhat problematic as they had difficulty distinguishing some of the uses. The results also showed that it is a good idea to combine efferent reading with aesthetic reading to strengthen the students’ historical film literacy. However, if may be beneficial to use a historical feature film that contains fewer fictional elements. The use of feature film in the education also showed that the students became more engaged in the teaching.Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever förhåller sig till populärhistoriskaberättelser som förmedlas via Hollywoodfilmer, om de kan identifiera och förhålla sig kritiskt till historiebruk som används i spelfilm samt hur det påverkar deras historiefilmslitteracitet. Attelever får en förståelse för att historia används och på vilka sätt den kan användas är engrundläggande faktor inom historieämnet. Tidigare studier visar att många elever har svårt att skiljapå vad som är historisk fakta och vad som är fiktion.För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med hjälp av observationer och deltagarnasskriftliga texter. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i Klas-Göran Karlssonshistoriebrukstypologi, Louise Rosenblatts efferenta och estetiska läsning samt Maria Deldénshistoriefilmslitteracitet. I analysen av resultatet användes även Kenneth Nordgrenshistoriebruksmodell. Resultatet av undersökningen visar att eleverna kunde identifiera olika historiebruk i spelfilmen 300 med hjälp av Karlssons typologi. Dock förefall den något problematisk då de hade svårt att särskilja några av bruken. Resultatet visar även att det är en god idé att kombinera efferent läsning med estetisk läsning för att stärka elevers historiefilmslitteracitet. Dock kan det vara fördelaktigt att använda en historisk spelfilm som innehåller färre fiktiva faktorer. Användandet av spelfilm i undervisningen visade även att eleverna blev mer engagerade i undervisningen