Kompletterande mått bortom BNP för att mäta välstånd och välbefinnande – design, användning och erfarenheter

Gross domestic product (GDP) has become an influential standard measure of national prosperity and well-being, although it does not necessarily indicate long-term prosperity and well-being. Therefore, alternative and complementary measures to GDP have been developed and promoted, both internationally and nationally. The work undertaken in this study has aimed at exploring how complementary measures have been put to use in Sweden, Scotland, Italy and New Zealand and the experiences of their influence on environmental and social impacts through policy. This study draws on an analysis of 18 documents in combination with three interviews. The study reveals that complementary measures have indeed been put into use in the selected nations, but how they are being used differs greatly. In the Swedish context, the complementary measure follows the development of prosperity by complementing GDP with a further number of indicators. Through the National Performance Framework, the Scottish Government evaluates its policies and monitors developments in Scotland's performance against its set of National Outcomes. Similarly, in Italy, the development of indicators for sustainability and equality is also monitored, but a selection of the indicators has also been included in their budget documents. The New Zealand government has launched a "Wellbeing Budget" with several priorities such as mental health, children's well-being and support for a transition to a sustainable economy. The New Zealand government monitors the impact of its Wellbeing Budget using its Living Standard Framework. Based on statements from Scotland and Sweden, it is not yet evident what significance the complementary measures have had on environmental and social aspects, as the measures do not take priority, but traditional economic measures are still widely used. On the other hand, New Zealand, Italy and Scotland have introduced legislation to support the continued prioritization of complementary measures on the political agenda. Although the selected nations' complementary measures beyond GDP have demonstrated potential for environmentally and socially minded policymaking, the work needs to accelerate significantly among policymakers to have an impact, particularly in Sweden and Scotland. This study indicates a need for increased support if the complementary measures are to be more integrated into political decisions. Bruttonationalprodukt (BNP) har blivit ett inflytelserikt standardmått för nationellt välstånd och välbefinnande, även om det nödvändigtvis inte tyder på långsiktigt välstånd och välbefinnande. Därför har alternativa och kompletterande mått till BNP utvecklats och främjats, både internationellt och nationellt. Arbete som har genomförts i denna studie har syftat till att undersöka hur kompletterande mått har kommit till användning i Sverige, Skottland, Italien och Nya Zeeland samt erfarenheter om de kompletterande måtten har haft inflytande på miljömässiga och sociala aspekter genom politik. Denna studie bygger på analys av 18 dokument kombinerat med tre intervjuer. Studien har visat att kompletterande mått har tagits i bruk i de utvalda nationerna, men hur de används skiljer sig mycket åt. I den svenska kontexten ger det kompletterande måttet en bredare bild av välståndets utveckling genom kompletterande indikatorer till BNP. Skottlands National Performance Framework utvärderar den skotska regeringens politik och följer utvecklingen av Skottlands välmående mot uppsatta mål. På liknande sätt följs också utvecklingen av indikatorer för hållbarhet och jämlikhet i Italien, men ett urval av indikatorer har även inkluderats i deras budgetdokument. Nya Zeelands regering har lanserat en ”Wellbeing Budget” med flera prioriteringar såsom mental hälsa, barns välmående och för en övergång till en hållbar ekonomi. Nya Zeelands regering avser att följa effekterna av sin ”Wellbeing Budget” med hjälp av sitt Living Standard Framework. Baserat på uttalanden från Skottland och Sverige är det ännu inte uppenbart vilken betydelse deras kompletterande mått har haft för miljömässiga och sociala aspekter eftersom de kompletterande måtten i sig inte är styrande, utan traditionella ekonomiska mått används fortfarande i stor utsträckning. Dock har Nya Zeeland, Italien och Skottland infört lagstiftning för att stödja den fortsatta prioriteringen av kompletterande mått på den politiska agendan. Även om de utvalda ländernas kompletterande mått har visat sig ha potential med hänseende till miljömässig och social inverkan, bör arbetet accelerera avsevärt bland beslutsfattare för att det ska få effekt, särskilt i hänseende till Sverige och Skottland. Denna studie belyser ett behov av ökat stöd kring de kompletterande måtten om de ska kunna integreras mer i politiska beslut.