Motstående miljöintressen vid markanvändningen i Sápmi : En kvalitativ studie med visst fokus på Malå sameby om potentiella markkonflikter mellan vindkraftsprojekt och samerna

In 2017, Sweden adopted a climate policy framework to meet zero emissions of greenhouse gases until the year 2045. In order for this to happen, Sweden must undergo a so-called green transition in which wind power could play a significant role. On the other hand, this development is not as indisputable as it seems, as it encounters resistance from other parties who share legitimate interests, for the land use, namely the Sami. This essay will therefore highlight the possible land use conflicts that may arise during the establishment of the wind turbines. The essay will be based on the collected empirical evidence that was done via interviews with the various parties, the wind power industry, and representatives from the reindeer herding Sami. This conflict over the land use can be restated as a wicked problem. That is, these two in a sense equally valid claims to the land use cannot easily be resolved as there exists no hierarchy of which claim is more important, or which claim is “right” which is also one of the main frameworks that will be analyzed in this essay together with potential environmental justice where this concept is discussed from three different perspectives. The results of this study show that the indigenous people feel that the menace from the wind farms not only threatens reindeer husbandry but also their culture and that these conflicts are due to too little consideration being given to it. Even though the Sami villages are compensated for the encroachments, the lost reindeer pastures are something they feel cannot be fully compensated. The conclusion refers that the main and alternatively the best solution to this insidious problem is to have an early dialogue with both parties and that a greater understanding needs to happen for the Sami to realize their importance. Sverige antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk för att klara nollutsläpp av växthusgaser fram till år 2045. För att det ska ske måste Sverige genomgå en så kallad grön omställning där vindkraft kan spela en betydande roll. Dessutom är denna utveckling inte så obestridlig som den verkar, eftersom den möter motstånd från andra parter som delar legitima intressen, för markanvändningen, nämligen de renskötande samerna. Denna uppsats kommer belysa de möjliga markanvändningskonflikter som kan uppstå vid etableringen av vindkraftverken. Uppsatsen kommer att baseras på den insamlade empiri som gjorts via intervjuer med de olika parterna, vindkraftsindustrin och representanter från renskötande samer. Denna konflikt om markanvändningen kan återges som ett lömskt problem (wicked problem). Det vill säga att dessa två i en mening lika giltiga anspråk på markanvändningen kan inte lätt lösas eftersom det inte finns någon hierarki över vilket påstående som är viktigast, eller vilket påstående som är "rätt", vilket också är en av huvudramarna som kommer att analyseras i denna uppsats tillsammans med potentiell miljörättvisa där detta koncept diskuteras ur tre olika perspektiv. Resultaten av denna studie visar att urbefolkningen upplever att hotet från vindkraftsparkerna inte bara hotar rennäringen utan även deras kultur och att dessa konflikter beror på att det tas för lite hänsyn till det. Även om samebyarna kompenseras för intrången är de förlorade renbetesmarkerna något som de upplever inte kan kompenseras fullt ut. Slutsatsen visar att den främsta och alternativt bästa lösningen på detta lömska problem är att ha en tidig dialog med, och att en större förståelse behöver ske utifrån båda parter.