Existential health: A literature study

Introduktion: Enligt World Health Organisation (WHO) definieras hälsa som ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom. Utifrån denna definition kan en människa uppleva hälsa och livskvalitet hela livet, oavsett ålder, diagnos eller prognos. Förhållningssättet till livet påverkar den självskattade psykiska, fysiska och sociala hälsan. I Sverige används begreppet existentiell medan begreppet andlig oftast används internationellt. Både existentiell och andlig relaterar till en inre dimension som interagerar med den yttre världen; den egna kroppen, andra människor och de sekulär eller religiösa system som en individ kan relatera till. Syfte: Syftet är att bedöma hur WHO:s åtta faktorer för existentiell hälsa definieras och hur de används i vetenskapliga studier. Metod:Studien bygger på en litteraturstudie i vilken tjugo vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Både kvalitativa och kvantitativa studier, som undersöker existentiell hälsa har inkluderats. För att besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med induktiv ansats valts för att söka en slutsats utifrån tidigare forskning. De vetenskapliga artiklarna som valts ut har inhämtats via tillförlitliga databaser som PsychInfo, PubMed, SwePub,Google Scholar, och från Socialmedicinsk tidskrift. Resultat: Vid analys av artiklarnas innehåll har vi använt följande teman: andlig kontakt, mening och syfte med livet, upplevelse av förundran, helhet och integration, andlig styrka, harmoni och inre frid, hoppfullhet och optimism samt tro som resurs. Av dessa kom behovet av optimism, inre frid och hopp först. På andra plats kom behovet av mening och syfte med livet. Resultat visade att det är notoriskt svårt att definiera och mäta andlighet på grund av dess omtvistade definition, förhållandet till religiositet och olika kulturer. De olika definitionerna utmanar tillämpningen av begreppen i olika kontexter och kulturer. Slutsats: Då forskning kring existentiell hälsa är begränsad och relativt outforskat behöver framtida forskning fler kvalitativa och kvantitativa forskningsinsatser för att analysera faktorer som påverkar den existentiella hälsan utifrån ett kulturellt och kontextuellt perspektiv. Teorier och metoder kan på så sätt utvecklas för att skapa en evidensbaserad existentiell hälsointervention.Introduction: According to the World Health Organisation (WHO), health is defined as a state of physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease. Based on this definition, a person can experience health and quality of life throughout their life, regardless of age, diagnosis or prognosis. The approach to life affects the self-assessed mental, physical and social health. In Sweden, the term existential is used, while the term spiritual is most often used internationally. Both existential and spiritual relate to an inner dimension that interacts with the outer world; one's own body, other people and the secular or religious systems to which an individual can relate. Purpose: The purpose is to assess how the WHO's eight factors of existential health are defined and how they are used in scientific studies. Method: The study is based on a literature study in which twenty scientific articles were reviewed and analyzed. Both qualitative and quantitative studies investigating existential health have been included. In order to answer the research question and fulfill the purpose of the study, a qualitative method with an inductive approach has been chosen to seek a conclusion based on previous research. The scientific articles that have been selected have been obtained via reliable databases such as PsychInfo, PubMed, SwePub, Google Scholar, and from the Journal of Social Medicine. Results: When analyzing the content of the articles, the following themes were used to categorise findings: spiritual contact, meaning and purpose in life, experience of wonder, wholeness and integration, spiritual strength, harmony and inner peace, hopefulness and optimism and faith as a resource. Out of theseeight themes, the need for optimism, inner peace and hope came first. In second place came the need for meaning and purpose in life. Results showed that it is notoriously difficult to define and measure spirituality due to its contested definition, relationship to religiosity and different cultures. The different definitions challenge the application of the concepts in different contexts and cultures. Conclusion: As research on existential health is limited and relatively unexplored, future research needs more qualitative and quantitative research efforts to analyze factors that affect existential health from a cultural and contextual perspective. Theories and methods can thus be developed to create an evidence-based existential health intervention