A qualitative study of how teachers claim to work for a non-denominational, and objective religious education

Syftet med detta examensarbete är att skapa större förståelse för de didaktiska metoder lärare använder för att forma en i deras mening icke-konfessionell, neutral och objektiv religionsundervisning. Materialet har varit skriftliga intervjuer med nio lärare, dessa intervjuer har undersökts utifrån tidigare forskning och teorier. De valda teorierna och tidigare studier har jag ansett behandla viktiga frågor såsom medborgarbildning då det är en del av skolans värdegrund och fungerar som en utgångspunkt i frågan om en objektiv och neutral undervisning. Syftet med intervjufrågorna är att få reda på hur lärare tolkar och värderar styrdokumentens innehåll, samt hur det implementeras genom deras ämnesdidaktiska och pedagogiska förmåga. Att utgå från vissa lärares reflektioner kring en objektiv och neutral undervisning ger givetvis inte en helhetsbild av hur alla lärare arbetar, men det kan ge oss en uppfattning av hur den beprövade erfarenheten kan se ut. Som teoretisk utgångspunkt har jag funnit Johan Sandahls (2019) avhandling som intressant och relevant. I sin avhandling använder Sandahl Biestas tre dimensioner (subjektifikation, kvalifikation, socialisation), dessa tre dimensionerna kan beskrivas genom att säga att subjektifikation innebär de bestämda mål och förmågor som elever skall uppnå, socialisation innebär det ämnet bidrar med för att utveckla demokratiska värderingar och sist kvalifikation som innebär de förmågor och kunskaper som elever erövrar från undervisningen. Resultatet visar att lärares tolkningar av icke-konfessionellt förhållningssätt skiljer sig mycket åt. Genom den här undersökningen kunde jag konstatera att lärare förknippade ateism med ett objektivt lärande, även Kittelmann Flensner skriver i sin artikel att det har funnits tydliga spår av ateismen i den svenska religionsundervisningen. Detta är enligt Kittelmann Flensner problematiskt eftersom ateismen inte är ett neutralt perspektiv på religionskunskap. En lärare beskriver icke-konfessionellt förhållningssätt genom att säga att det är ett ateistiskt perspektiv, medan en annan beskriver det som ett utifrån-inifrån perspektiv på kristendom, detta har diskuterats i den här undersökningen och resultatet visade att det bör finnas en gemensam beskrivning av hur en icke-konfessionell undervisning skall formas. Beskrivningen i läroplanen om kristen tradition samtidigt som undervisningen skall vara opartiskt skapar stor skillnader på lärares tolkningssätt av läroplanen. För att utbildningen skall skapa ömsesidig respekt och förståelse bland och inom religioner och livsåskådningar krävs det att styrdokument styrs av ett mångkulturellt/globalt förhållningssätt (Aldrin, 2012 s.150) detta beskriver även Bates (2005) som en grund för att rädda samhället från de globala marknadernas negativa inflytande (Bates, 2005 s.98). För att ingen undervisning är möjlig utan pedagogik har denna undersökning diskuterat fler pedagogiska arbetssätt som kan vara mer eller mindre effektiva för en icke-konfessionell undervisning. Syftet med min undersökning är att den ska bidra med att skapa nya sätt för lärare att kunna värdera information kring objektiv, neutral och icke-konfessionell religionsundervisning, utveckla lärares didaktiska kunskaper, samtt arbeta förebyggande för en icke-konfessionell undervisning.