Fjärrlyssning : En kvantitativ studie av uppläst svensk samtidspoesi

Syftet med studien är att ge en första kvantitativ överblick över hur svenska samtida poeter läser upp sina dikter. Frågeställningarna gäller dels på vilket sätt poetuppläsningar skiljer sig från skådespelaruppläsningar av litterär prosa och från icke-textbundet tal, dels vilka skillnader som finns bland poeterna med avseende på födelseår och kön. Därtill diskuteras resultaten i en estetisk och social kontext. För analysen används 12 prosodiska mått som gäller läshastighet, pauser, rytmisk komplexitet och olika aspekter av tonhöjden; de tas fram med en datorstödd metod och för jämförelsen används deskriptiv statistisk analys. Studien visar att poeterna läser långsammare än de andra grupperna. De läser dessutom mer monotont och mer rytmiskt förutsägbart, vilket indikerar en mer formell, mindre uttrycksfull stil med särdrag som kan förknippas med den gängse röstklichén Poet Voice. Inom poetgruppen är det de något yngre (födda 1970 och senare) respektive kvinnorna som i högre grad uppvisar dessa drag