Cykelparkeringar i parker

För att uppnå mål om en hållbar omställning fokuserar alltfler städer på att öka cykelanvändningen och andra vetenskapliga studier lyfter vikten av att arbeta med cykelinfrastruktur för att uppnå detta. Den här studien har undersökt cykelparkeringar i parker genom att titta på två exempel i Lund respektive Malmö. Syftet har varit att undersöka om cykelparkeringar i parker kan användas för att främja en hållbar mobilitet i städer. De metoder som har genomförts i arbetet har varit en litteraturstudie, dokumentstudie, inventering, observationer och kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Malmö stad och Lunds kommun. Den här studien visar att kommunerna främst arbetar med cykelparkeringar vid större kollektivtrafiknoder och andra stora målpunkter. Parker tillhör inte den här typen av målpunkt och det saknas tydliga riktlinjer för hur cykelparkeringar ska utformas vid målpunkter som förknippas med rekreation. Huruvida cykelparkeringar kan användas som ett verktyg för att främja den hållbara mobiliteten diskuteras i arbetet där både observationerna och resultatet från intervjuerna inte ger ett entydigt svar. Incitamenten till att arbeta med cykelparkeringar i parker är snarare att skapa en trivsam miljö för gående än för att tillmötesgå cyklisters eventuella behov av cykelparkeringar vilket påverkar hur mobilitetsflödena planeras. Studien visar slutligen att det är osäkert i vilken utsträckning cykelparkeringar kan bidra med tillgänglighet för cyklister i parker, för att uppmuntra till cykling på fritiden behöver kommunerna arbeta på en mer övergripande nivå med mobilitetsflöden. Cykelparkeringarna bidrar snarare med tillgänglighet för gående i de fall då de informella parkeringarna leder till framkomlighetsproblem.A lot of cities aim to increase their bicycle share to achieve a sustainable transition. Studies show that the bicycle infrastructure is an important factor that can be used by urban planners to promote bicycle use. The purpose of this study is to explore if bicycle parking in parks can encourage sustainable mobility in cities. Two examples have been studied in Lund and Malmö respectively where the methods applied were a literature and document review, observations, and interviews with civil servants from Lund municipality and the City of Malmö. The results show that Lund municipality and the City of Malmö focus on e.g., public transport nodes when implementing bicycle parking. Parks are not targeted in the same way and there are no consistent strategies for the placement of bicycle parking, this is especially clear in parks where bicycle traffic is allowed. The observations and interviews show that it is uncertain whether bicycle parking can promote sustainable mobility. The mobility planning in parks is based on the pedestrians’ experiences and the incentives found to implement bicycle parking in parks is mainly to accommodate pedestrians, not cyclists. Finally, this study shows that it is uncertain to which extent bicycle parking contribute with accessibility for cyclists and that the municipalities need to work on larger scale to encourage bicycling for recreational purposes. Bicycle parking mainly increase the accessibility for pedestrians when the informal parking creates obstacles for them