Privatization of public space

The subject of this thesis concerns the privatization of public space, examining the rapid provision of quasi-public space in our contemporary neoliberal influenced urbanization process. With the objective to examining the consequences of such development for public space and the public realm. Public space possesses an essential value for society by constitute a material, accessible and social site for the public to occur, a site where public activities and encounters with diversity, and unfamiliar perspectives can take place. The value of public space in society is therefore social and democratic through its everyday processes, constituting society in a self-organised manner, by people and between people. In contrast to this, quasi-public space is criticized to further turn the meaning of contemporary public space to subsidize individual and economic interests, instead of more collective and “common good” interests. This is studied primarily by investigating how the privatization of public space affects the public realm from the parameters that determine public space quality in relation to privatization: ownership, control, accessibility, usability, and management. These parameters are anchored in theories concerned with the privatization of public space and reflected in ’the right to the city’ approaches, which serve this thesis as an analytical framework. Piazza Liberty in Milan, owned by Apple, serves as an actual case to apply and investigate these parameters. The result of the thesis primarily highlights that the question of privatization is not dogmatic, and the importance to sustain a balance between public and private influence within our publicly accessible spaces, to avoid generating segregation between publicly accessible spaces, which risk to generating a form of quasi-public realm. It is therefore important to apply new policies that primarily secure quasi-public space functioning out from the values associated with public space.Detta examensarbete behandlar ämnet om privatisering av offentliga rum och undersöker den snabba ökningen av kvasi-offentliga rum i vår samtida nyliberalistiska urbaniseringsprocess. Med syftet att undersöka konsekvenserna av en sådan utveckling både för det offentliga rummet och den offentliga sfären. Där det offentliga rummet har ett väsentligt värde inom samhället genom att utgöra en materiell och social plats för allmänhetens uppkomst, en öppen plats där offentliga aktiviteter och möten med mångfald kan ske. Värdet av det offentliga rummet i samhället är därför socialt och demokratiskt, genom att i sin vardagliga process konstituera samhället på ett själv organiserat sätt av människor och mellan människor. I motsats till detta kritiseras det kvasi-offentliga rummen för att ytterligare vända innebörden av det samtida offentliga rummet till att subventionera individuella och ekonomiska intressen, istället för mer kollektiva och ”goda intressen”. Där denna uppsatts primärt utforskar i hur privatisering av offentliga rum påverkar den offentliga sfären utifrån de parametrar som avgör offentliga rums kvalité i relation till privatisering: ägandeskap, kontroll, tillgänglighet, användbarhet och förvaltning. Parametrar som är förankrade i teorier kopplade till privatisering av offentliga rum och reflekterade i ’the right to the city’ approach, vilket utgör ett analytiskt ramverk i denna uppsats. Piazza Liberty i Milan utgör ett realt fall att applicera och undersöka dessa parametrar Resultatet av denna uppsatts belyser i första hand att frågan om privatisering inte är dogmatisk, och vikten av att upprätthålla en balans mellan offentliga och privata inflytanden inom våra offentligt tillgängliga rum, för att undvika att skapa segregation mellan offentliga tillgängliga rum, som riskerar att generera en form av kvasi-offentlig sfär. Det är därför viktigt att tillämpa nya grundprinciper som i första hand säkerställer att kvasi-offentliga rum fungerar utifrån de värderingar som är förknippade med det offentliga rummet