Prevođenje lirike: struktura, značenje i praktični aspekti

Den här uppsatsen diskuterar poesiöversättning. Det studeras lyrikens komplexitet med tonvikt på innehållets förhållande till form och det originella språket hos poesi. Den fasta förbindelsen mellan innehållet och formen i ett poem gör den, i teorin, oöversättlig – men, som vi vet, har lyrik översatts i många sekel. Här ska poemets sammansatthet kartläggas och det ska diskuteras hur det fungerar som en textuell enhet ur strukturalistiskt perspektiv. Vidare ska det undersökas om det i själva verket är möjligt att återskapa en dikt, dess ”anda” och ”energi” i ett annat språk samt hur en verklig översättningsprocess ser ut då det är ett poem som översätts och vilka mekanismer, metoder och strategier översättare använder i processen. I uppsatsens sista kapitel analyseras flera översättningar från kroatiska till svenska från Ana Brnardićs diktsamlingen Fåglarnas tillblivelse (2016). Syftet med undersökningen är att fördjupa och samla ihop kunskap om poesi och poesiöversättning samt dess översättningsprocess. I den här uppsatsen hoppas jag förena kunskap om poesi inom litteraturteori och översättningsteori i en text som kunde utnyttjas som en introduktion och förberedning för den verkliga diktöversättningsprocessen.This paper deals with the theoretical background and practical repercussions of translating poetry. In the introductory part, it offers a descriptive definition of the lyric poem as a literary genre. This is followed by an elaboration of the lyric poem as a phenomenon with a focus on the question of how the lyric poem creates meaning. The author, therefore, writes artistic information into the structure/composition of the text by organizing the elements of the utterance so that they generate meaning through their interrelationships. A model of the world is written into poems specific structure. In the continuation of the paper, translation process is discussed. The translator's activity is viewed through two functions: omniscient reader and acting writer. The activity of translation is then observed through five strategies of equivalence and eight phases of the translation process of a lyric poem. The role of style (with an emphasis on the meaning gaps in the lyric poem) in generation of meaning and the importance of a thorough stylistic analysis of the lyric text that precedes the translation is elaborated below. Finally, the paper presents an analysis of the translation of Ana Brnardić's poem collection "Postanak ptica" in Swedish language through the prism of the concepts presented in the theoretical part of the paper.Ovaj rad bavi se teorijskom pozadinom i praktičnim reperkusijama prevođenja poezije. U uvodnom dijelu nudi deskriptivnu definiciju lirske pjesme kao književne vrste. Slijedi razrada lirske pjesme kao fenomena s fokusom na pitanje kako lirska pjesma stvara značenje. Autor, dakle, u strukturu, odnosno kompoziciju teksta upisuje umjetničku informaciju organizirajući elemente iskaza tako da oni svojim međuodnosima generiraju značenje. U jezičnu tvorevinu, u njezinu specifičnu strukturu upisan je model svijeta. U nastavku rada riječ je o prijevodnom procesu. Prevoditeljeva djelatnost promatra se kroz dvije funkcije: sveznajućeg čitatelja i djelatnog pisca. Djelatnost prevođenja promatra se zatim kroz pet strategija ekvivalencije i osam faza prijevodnog procesa lirske pjesme. Uloga stila (s naglaskom na značenjskim prazninama u lirskoj pjesmi) u tvorbi značenja te važnost temeljite stilske analize lirskog teksta koja prethodi prevođenju razrađuje se u nastavku. Za kraj, rad donosi analizu švedskog prijevoda zbirke pjesama "Postanak ptica" Ane Brnardić kroz prizmu koncepata iznesenih u teorijskom dijelu rad