Hire purchase of condominiums : An examination of the applicable law regarding hire purchase ofcondominiums and whether options for real estate should be valid

Hyrköp av bostäder är ett relativt nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Det finns flertalet olika modeller av hyrköp. Den modell som behandlas i uppsatsen består av att hyrköparen ingår ett hyresavtal med ett fastighetsbolag. I samband med ingåendet av hyresavtalet ingås även ett optionsavtal, vilken ger hyrköparen en rättighet, men ingen skyldighet, att senare köpa bostaden till ett förutbestämt pris. Optionsavtalet utgör således en essentiell beståndsdel av hyrköpet. Hyrköp är ingen vedertagen bostadsform, och det finns i dagsläget ingen särskild lagstiftning som reglerar densamma. Istället regleras modellen av två skilda regelverk, nämligen de regler som gäller vid hyra av bostad och de regler som gäller vid köp av bostad. Ett hyrköp består vidare av åtminstone tre olika avtal, vilka är hyresavtalet, optionsavtalet och köpeavtalet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och fastställa gällande rätt angående hyrköp, samt att jämföra gällande rätt angående hyrköp av lös egendom och hyrköp av fast egendom. Vid en jämförelse av gällande rätt för bostäder som utgör lös egendom respektive fast egendom har framkommit att optionsavtal, som ju utgör en essentiell del av ett hyrköp, endast är giltiga när bostaden utgör lös egendom. Optionsavtal till fast egendom är således inte giltiga, vilket anses följa av den vedertagna fastighetsrättsliga principen om att utfästelser om att i framtiden överlåta fast egendom inte är giltiga. Det finns olika uppfattningar om den historiska bakgrunden till principen. Vissa hävdar att det följer av formkraven i 4 kap. 1 § jordabalken, andra att det följer av den så kallade ömsesidighetsprincipen. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om optionsavtal till en särskild form av fast egendom, nämligen ägarlägenheter, bör vara giltiga. Av analysen om optionsavtal till ägarlägenheter bör vara giltiga framkommer att det torde föreligga åtskilliga argument för att giltigförklara avtalen, inte minst med tanke på att formkraven för överlåtelse av bostadsrätt i 6 kap. 4 § bostadsrättslagen i sig inte anses utgöra något hinder för att giltigförklara skriftliga optionsavtal till bostadsrätter. Yttermera utgör såväl ett köp av bostadsrätt som köp av ägarlägenhet ofta en stor kapitalplacering för den enskilde. Vad som talar emot att sådana optionsavtal bör vara giltiga är att trots att principen kan anses ha en något oklar uppkomst, är den ändock vedertagen i den svenska fastighetsrätten och har upprätthållits i rättspraxis.