Optimization of district coolingsystems : A case study in a Swedish industrial setting

Energy utilization as well as heating and cooling specifically constitutes a large share of the energy consumption in the EU. Reducing greenhouse gas emissions in this sector is thereby of importance to mitigate climate change and fulfill the criteria stated by the Paris Agreement of limiting the increasing global mean temperature to 1.5 °C. There are multiple ways in which cooling demand might be satisfied, including district cooling where the cold from a certain resource is distributed to the user through a network of pipes. This project considers the optimization of district cooling systems in industrial settings through a case study at Scania’s facilities in Södertälje which is located south of Stockholm, Sweden. Scania is a part of the manufacturing industry, producing trucks and busses. The factory uses a district cooling system with designed temperatures of 11 and 18 °C for the inlet and outlet respectively. However, the designed values are currently unable to be met. The share of cooling demand of three main end users in the factory, electrical cabinets, washing machines and processing machines, was considered. Furthermore, the temperature that each machine type theoretically could be supplied with was examined, showing that a higher supply temperature than 11 °C would still fulfill machine requirements for certain components. It was concluded that processing machines would be the most suitable for the implementation of improvement measures, such as increasing supply temperatures, considering the amount of cooling demand as well as required supply temperatures. Moreover, a MATLAB model to assess available cooling capacity for multiple streams at different temperature levels was developed and applied to the case study. End user components at Scania was divided into four streams depending on inlet and outlet temperatures required, showing that cooling demand for streams at higher temperature levels could be either partially or completely satisfied through the reuse of cold from lower temperature levels. This could be done by using the return from streams at lower temperature levels as inlet for streams at higher temperature levels. Energisektorn, och däribland värme och kyla, utgör en stor andel av energiförbrukningen inom EU. Att minska utsläppen av växthusgaser inom denna sektor skulle därmed kunna ha betydelse för att reducera effekten av klimatförändringar och nå de mål som satts upp inom ramarna för Parisavtalet, nämligen att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen under 1,5 °C. Det finns ett flertal sätt att tillfredsställa kylbehov. Ett exempel är fjärrkyla, där kyla distribueras från en central punkt till slutanvändare genom ett nätverk av rör. Det här projektet behandlar optimering av fjärrkylasystem i en industriell kontext genom en fallstudie genomförd på Scanias anläggningar i Södertälje söder om Stockholm. Scania är en del av tillverkningsindustrin och tillverkar lastbilar och bussar. Fabriken använder sig av ett fjärrkylasystem med designvärden för temperatur på 11 och 18 °C för respektive tillopp och retur. Dessa värden nås dock inte alltid i verkligheten, vilket innebär att systemets fulla kapacitet inte utnyttjas. Andelen kylbehov i ett antal byggnader för tre huvudsakliga slutanvändare, elskåp, tvättmaskiner och bearbetningsmaskiner, undersöktes. Vidare undersöktes också vilka temperaturer som varje slutanvändare måste förses med. Här visades att ett flertal komponenter och maskiner kan förses med en högre temperatur än den nuvarande temperaturen på 11 °C. Med mängden kylbehov och krav på tilloppstemperatur i åtanke blev slutsatsen följaktligen att bearbetningsmaskiner vore mest lämpade för att implementera förbättringsåtgärder, till exempel att höja framledningsstemperaturen. Därtill skapades en modell i MATLAB för att bedöma mängden kyla som finns tillgänglig för flera flöden på olika temperaturnivåer. Slutanvändare på Scania delades in i fyra olika kategorier beroende på krav på tillopps- och returtemperaturer, och vidare visades att kylbehovet för flöden på högre temperaturnivåer kunde delvis eller helt bli tillfredsställdagenom att återanvända kyla från lägre temperaturnivåer. Det skulle kunna göras genom att använda returen från flöden på lägre temperaturnivåer som tillopp för flöden på högre temperaturnivåer.