Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper

För att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF. Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år. De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll. Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.In order to report carbon pool changes in living biomass for forest land divided into different forest types, the databases GreenbaseWeb, which is used for Sweden's climate reporting, were linked to the NFI database, which constitutes the National Forest Inventory’s most important database. The area by forest type from the NFI database summed up to the total reported forest land area of Sweden's climate reporting based on GreenbaseWeb. This also applied to changes in living tree biomass, which is the most important carbon pool in Sweden's climate reporting of the LULUCF-sector. The link between these databases enables many reporting alternatives for the LULUCF-sector. The results show that 26 % or 7.3 Mha of a total of 28.1 Mha of forest land is not used for timber production based on the NFI (note that tree retention areas are reported under forestry for timber production). The net uptake in living biomass 2016 was largest in forests for timber production: -24 Mton CO2/year or 77% of the total uptake of -31 Mton CO2/year. Since the National Forest Inventory is based on five panels, each with a five-year inventory cycle, the result can be classified as an average and therefore actual annual variations can be larger. The largest net uptake per area were found on forest land for timber production and for voluntary set asides. The former is due to the fact that the total growth is greater than the felling rate and the latter is due to the fact that the voluntary set asides are biologically young and therefore have a relatively high growth. Over time, the net uptake for voluntary set aside areas are expected to decease to zero. Almost every year from 1990 to 2016, living biomass has constituted a net uptake for Götaland, Svealand, Södra Norrland and Norra Norrland with two exceptions. In connection with the storms in 2005 and 2007, Götaland contributed with a net emission that seems to have been partially offset by larger net uptake in other regions